Deprimerade Ann riskerar att bli utförsäkrad
Relaterat
Fakta
fakta. Nya regler i socialförsäkringen
– Jag kan få ersättning i högst 18 månader till. Sedan är jag hänvisad till socialbidrag, säger hon.
Ann Jensinger har två yrkesutbildningar i bagaget. Hon är utexaminerad barnskötare och nätverkstekniker. Men problemen med hälsan har gjort att hon bara kunnat arbeta kortare perioder.
När hon blev långtidssjukskriven var hon arbetslös.
Ann tillhör en grupp på totalt 1 977 personer i Gävle som riskerar att bli utförsäkrade från socialförsäkringen 2010. Men det visste inte Ann innan hon själv ringde försäkringskassan för att prata om ett läkarutlåtande.
– Jag hade läst lite om det här i tidningen, men inte hört något från kassan. När jag pratade med min handläggare fick jag veta att jag kan få sjukersättning i maximalt ett och ett halvt år till. Jag frågade om det var meningen att jag skulle grävas ner sedan och fick svaret att jag kunde söka socialbidrag.
Fyra diagnoser
Någon A-kassa har Ann inte rätt till.
– När avgiften höjdes gick jag ur A-kassan. Med min låga ersättning hade jag inte råd att betala avgiften, säger hon.
Ann har fyra diagnoser i läkarutlåtandet. Hon har drabbats av två diskbråck, depression, fobier och ångest.
Själv ser hon det som uteslutet att hon skulle kunna komma ut på arbetsmarknaden.
– Vilken arbetsgivare vill ha mig? Jag har varit sjukskriven en massa år och mår dessutom inte bra, säger hon.
Gråter under intervjun
Ann Jensinger har tre barn, varav två som bor hemma hos henne. Nu är hon mycket orolig för framtiden. Under intervjun tystnar hon med jämna mellanrum och börjar gråta.
För henne skulle socialbidrag inte bli en tillfällig nödlösning, eftersom hon inte ser några utsikter till jobb.
– Det skulle bli ytterligare en stämpel, säger hon.
Ann tycker att hon har fått bra hjälp när det gäller diskbråcket. Hon är opererad en gång och har varit på rehabilitering i Högbo vid två tillällen.
De psykiska problemen är svårare att komma tillrätta med. Hon medicinerar och har varit hos kurator och psykolog. Men när det blev problem i familjen orkade hon inte fullfölja terapin.
Väntar på besked
På fredag löper hennes tillfälliga sjukersättning ut. Nu väntar hon på besked om den tidsbegränsade förlängningen.
Ann Jensinger tycker att permanent sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, är det enda långsiktiga alternativet. Men utsikterna är osäkra, eftersom kraven för ersättningsformen kommer att skärpas.
– Jag förstår inte vem som har rätten att säga att jag är frisk nu, eller att jag kommer att vara frisk om högst 18 månader, säger hon.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 21 okt 2009 23:36 Kaonashi (Ej registrerad)
jävligt lätt för en "frisk" människa att döma en sjuk,speciellt när det gäller psykiska besvär
i många fall en "osynlig" sjukdom, man är hela tiden ifrågasatt av omgivningen dessutom
man ifrågasätter sig själv hela tiden, det räcker inte med att jag mår dåligt, jag ska må dåligt
för att jag mår dåligt dessutom "varför är du stressad? du har väl ingen anledning att vara stressad"
det finns ingen empati hos en medelsvensson, ingen begär någon jävla tyck synd om mentalitet, vi har rätt
till bra rehabiliteringsprogram, utbildning och stöd precis som en cancersjuk, rörelsehindrad you name it
jag hoppas att de som inte ser ångestsjukdomar som något problem drabbas extra hårt och jag hoppas att de blir
ensamma och utsatta, isolerade och ifrågasatta och nekad ersättning
Skrivet 31 maj 2009 06:44 human rights (Ej registrerad)
Här är en till utförsäkrad med psykiska besvär som är mitt uppe i denna kamp mot mänsklig slakt. Ett tips är att gå med i http://resurs.ning.com/
Skrivet 24 maj 2009 20:43 Eva (Ej registrerad)
Jag har en psykisk sjukdom (genetisk) och kan med medicin hålla mig utanför mentalsjukhuset (annars skulle jag vara instängd där för evigt - vad kostar inte det?) Tyvärr kan jag sedan ett antal år inte arbeta; hamnar då i skov. Det är min stora sorg, eftersom arbete är det bästa jag vet.
Ni som har turen att vara friska - vilket inte kommer att vara för evigt - njut av det och hoppa inte på den som ligger.
Skrivet 30 okt 2008 23:55 Peter (Ej registrerad)
Ångest och depression kan jag se som ett naturligt led i en längre sjukskrivning. Varför gå år efter år och knapra piller? Vi måste hitta alternativa behandlingar som gör att dessa långtidssjuka får ett människovärde igen och kan komma tillbaka till arbetslivet. En kvinna inom landstinget som utvecklade elallergi skickades ju på kurs och blev genom detta frisk från sina åkommor. Psykologiskt betingade sjukdomar mildras bara med piller - dom botas inte!
Att gå och vara en belastning för samhället är inte människovärdigt!
Skrivet 30 okt 2008 19:32 ML (Ej registrerad)
Om du får en tumör har du rätt till sjukpenning under förutsättning att din arbetsförmåga är nedsatt pga tumören eller behandlingen (vilket ingalunda är synonymer). Knappast sjukersättning i detta fall. Håll isär begreppen Annika. Jag har inte sagt att någon får skylla sig själv att man blir sjuk, men det finns ingen "naturlig rätt" att få bidrag bara för att du har betalat skatt. Återigen, håll isär begreppen. Att en försäkring har villkor ser jag inte som något märkligt vilket var vad jag ville förmedla. Och alltid detta "oj oj hoppas du aldrig blir sjuk..." Bättre att du oroar dig över att bli frisk än att oroa dig över mig att jag inte ska bli sjuk. Men tack för omtanken.
Skrivet 30 okt 2008 16:04 Kajza (Ej registrerad)
Sen är det ju konstigt att det finns pengar när regeringsfolket ska höja sina löner. Då har dom gjort rätt för sin lön de hårt arbetande folket. Dom som redan äter sig mer än mätt. Visst är det konstigt hur dom kan !!!!!!
Skrivet 30 okt 2008 15:58 annika (Ej registrerad)
Ok...ML..... menar du att man rår för att man blir sjuk? Jo det köper jag om det handlar om droger....men om man har en ärftlig sjukdom då eller får en tumör.....rår man för det också?
Ska man se till att födas av rätt föräldrar?
Förklara dig snälla!!!!!!
Hoppas du aldrig blir sjuk så du tappar din arbetsförmåga!!!! Så slipper du att få uppleva hur det är att vara i våran situation.
Skrivet 30 okt 2008 08:30 ML (Ej registrerad)
Anpassar sig inte många med sjukersättning sitt liv efter just den ersättningen? På samma sätt som en person som förlorar sitt jobb sedan många år blir självklart orolig över sin inkomst när han blir arbetslös, oroar sig självklart de med "inkomst" från Försäkringskassan när den riskerar att tas bort. Vad många inte förstår tror jag är att sjukersättning och sjukpenning är en inkomstförsäkring och som övriga försäkringar krävs det att vissa villkor är uppfyllda. Inget konstigt med det tills man får för sig att det är en naturlig rättighet. "Jag har betalat skatt och har rätt att få hjälp"... Jo, jag har betalat premien på min husförsäkring men bränner jag ner mitt hus själv får jag inte ett öre hur mycket jag än betalat pga inte villkoren är uppfyllda. Men anser man att sjukersättning är en naturlig rättighet förstår jag att man inte ens förstår den liknelsen.
Skrivet 29 okt 2008 22:18 Ann Jensinger (Ej registrerad)
Tack för allt stöd och vi får gemensamt försöka fixa tillbaka vår värdighet som människa, nån slags protest av nå slag eller?
Ann
Svar:
Håller med......vad har du tänkt?
Skrivet 29 okt 2008 20:06 Skadad Arbetsmyra (Ej registrerad)
Thomas är antagligen en av dem som nyligen startat sin jobbkarriär, kanske jobbat nåt år inte många ialla fall.
För jag vet själv hur jävligt allt är när man ligger på smärtgränsen för vad man orkar med.
Man får ingen hjälp någonstans varken från sociala, arbetförmedling eller försäkringskassa och då har jag arbetat heltid ett helt jävla underbart liv ända till s jag fick en arbetsskada som inte klassades som det.
Jag har betalat skatt och jag gör det fortfarande så nog har jag och mina medmänniskor rätt att få lite hjälp utan att gnällspikar som Thomas ska komma och gnälla.
För trots allt så tillhör han gnällspikeligan han med.
Skrivet 29 okt 2008 18:31 Annika (Ej registrerad)
Den som tycker att vi sjuka är lata och tycker att vi ska motprestera kan väl själv pröva på att bli sjuk......en dag blir du det...ett som är säkert...kommer med åldern....får väl hoppas det går att bota utan men! Sen efter det kan du tycka nått...då blir du trovärdig....när du förstår vad det handlar om!
Själv arbetade jag en massa år och mådde inte bra.....så en dag bröt sjukdomen ut.....och sen får man fler sjukdomar.....och så ska man arbeta.....och så blir sömnen störd p.g.a alla krav.....att man måste arbeta...till slut orkar man inte....kroppen håller inte ihop till slut....förstår du det????
Och som grädde på moset så ska jag gå till socialen bara för att jag inte är frisk.....men nu är det så att jag är gift och har hus och bil.....får jag något då tror du?
Är nog bäst med human avlivning av oss sjuka och kastrering av de i fertil ålder så är problemet löst!!!!!!!
Skrivet 29 okt 2008 17:47 EN SOM HAR VARIT MED FÖRR (Ej registrerad)
Mycket dumt uttalande från din mun Thomas........
Skrivet 29 okt 2008 17:20 Thomas (Ej registrerad)
Det är tragiskt att inte arbetsmarknaden och arbetsgivarna tar ansvar för oss människor! Men det är också¨tragiskt med alla som gör sig till offer och förväntar sig medborgarlön utan motprestation. Ett samhälle måste bygga på att alla drar sitt strå till stacken
Svar:
Kan man tycka när det inte drabbar en själv.....men en dag så sitter nog du där också....sjukdomar kommer med åldern.....var så säker!
Skrivet 29 okt 2008 16:59 Sjuka behandlas sämre än Djur (Ej registrerad)
Svar till Gunnar
Mycket bra skrivet, har själv blivit utförsäkrad, ligger på noll när det gäller ekonomin, det ältas hela tiden om sysselsättning
men inte om praktik med en rimlig inkomst så man får möjlighet att klara sej själv. Nej folk ska låtsas fast vid socialen, ett helvete att slippa dom,man ska kränkas ännu mer efter att man har blivit utförsäkrad, från hela systemet. Ingen rätt har man o man har ej rätt att ställa kravet att få en egen inkomst för det ska man ha rätt till som människa. Allt verkar handla om jävulskap som du skriver.
Skrivet 29 okt 2008 16:02 En böld i samhället (Ej registrerad)
Kan inte alliansen bidra med smärtfri avlivning för oss sjuka.
För var så säker på att det kommer att vara många som begår självmord pga de nya reglerna.
Det minsta vi kan begära är väl att få ett värdigt avslut.
Och ska vi tänka riktigt ekonomiskt och se framåt, varför inte kastrera våra barn också så att de inte för vårt onda arv vidare.
Det ska ju inte få finnas sjuka i det här samhället.
Skrivet 29 okt 2008 13:43 Gunnar (Ej registrerad)
Ibland är man tvungen att inse fakta: det kanske inte finns någon realistisk chans till arbete mera, kroppen fungerar inte. En någorlunda stabil inkomst är det minsta man kan begära i en sådan situation. Är man sjuk eller helt enkelt slut så orkar man inte oroa sig över allt det vardagliga. Om man sedan efter en tid kan återgå till någon form av arbete (inte sysselsättning) är ju bara positivt. Någon måtta på djävulskapet får det vara.
Skrivet 29 okt 2008 12:06 Förundran (Ej registrerad)
Det är alltid tråkigt med människor som hamnar i kläm, så har det alltid varit oavsett regering, att människor hamnat i kläm. Vad som är ännu mer tragiskt, som jag upplever när jag läser artikeln, är att Ann själv helt har uteslutit sig själv från arbetsmarknaden för all framtid... hennes främsta hopp/alternativ enligt henne själv är permanent sjukersättning. Varför önskar/hoppas man inte på att få komma tillbaks till arbetslivet, även om det i många fall kanske bara beroende på sjukdomstillstånd skulle röra sig om kanske någon dag i veckan, men ändå? Jag lägger inga värderingar i något men i många fall känns oron större över att inte få sjukersättning än oron att inte få komma tillbaks till ett arbete. Jag önskar Ann all lycka i framtiden och hoppas att hon både ska få må bättre och ha det bättre.
Skrivet 29 okt 2008 11:32 Kämpa på mot Motvinden för så är det (Ej registrerad)
Förstår att du har det jobbigt, vet vad du har att gå igenom och vad som väntar dej, är själv utförsäkrad, har mist min halvpension och Rehabiliteringsersättning pga att jag har varit sjuk och är det än i dag
Har tvingats leva på Socialbidrag i 3 år snart utan någon positiv förändring, tvingas lämna intyg hela tiden för att kunna få Riksnormen
är utskriven från Arbetsförm, får inte betala skatt till samhället, har inte rätt till Bostadsbidrag heller, får inte betala mina Studielån heller och nu ska jag tvingas att jobba gratis till Sandvikens Kommun och det går genom Socialtjänsten så är min situation i dag, ingen rätt till nånting, kämpar på och det jag begär är Praktik med Lön men nekas detta det hjälper inte att man är sjuk, man tvingas ut o jobba utan ersättning, ingen utväg till det Positiva ska finnas jag gör allt för att slippa Socialen, men dom gör allt för att hålla fast en med JÄRNHAND
Skrivet 29 okt 2008 10:52 BG (Ej registrerad)
dom skiter i oss som är drabbade för vi kostar bara en massa pengar.
i dagens samhälle skall man inte kosta pengar utan man skall ge pengar annars är man inte vatten värd.
klarar man inte av att dra in pengar till staten så skall man bort från systemet snabbt som ögat.
Dom behöver lämna sitt skrivbort och sina FETA löner för byta med oss en månad för att förstå hur vi har det..