”Attityden i samhället måste förändras”
– Attityden i hela samhället måste förändras, säger Ewa-Britt Gabrielsen.
För snart sex år sedan misshandlades hennes son Marcus till döds i Stockholm på grund av en bagatell.
I dag vet hon att människor inte törs lita på att någon ingriper när något händer men också att det är empati och omtanke som måste växa för att det ska förändras.
Relaterat
Artikelbilder
Vill ha förändring. Ewa-Britt Gabrielsens son Marcus sparkades till döds i Stockholm 2005. Hon tror att folk är för rädda om sig själva för att våga ingripa när något sker, men menar att det kan förändras om människor får ökad empati och omtanke om varandra.
Fakta
RAV, riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade
RAV:s verksamhet bedrivs utifrån de värderingar som slagits fast i FN:s och EU:s konventioner om mänskliga rättigheter samt FN:s brottsofferdeklaration.
RAV jobbar ideellt och bärs helt och hållet upp av medlemmar.
RAV:s syfte är att verka stödjande och opinionsbildande för att anhöriga och andra närstående till dem som har dödats, eller kan antas ha dödats, genom våldsbrott ska få ett bättre stöd från både omvärld och samhälle.
Källa: www.rav.se
Marcus Gabrielsen sparkades till döds på Kungsgatan i Stockholm våren 2005. En kommentar hade fällts mot två män som stod och kissade i en port vilket blev upprinnelsen till att Marcus fick springa för sitt liv och att han till sist blev fälld till marken.
– Allt gick mycket fort, 03.06 på natten tog Marcus ut pengar i en bankomat. 03.18 var sedan ambulansen på plats, säger Ewa-Britt Gabrielsen, Marcus mamma.
Inte förvånad
Ewa-Britt befinner sig i Thailand när Arbetarbladet når henne på telefon. När hon får veta om Andreas, som blev misshandlad och rånad på nyårsnatten i Sandviken, och att det bara var Mattias Hedqvist som hjälpte honom efteråt är hon inte förvånad över.
– Vi är rädda för vårt eget skinn, och vi undrar om det finns någon som kan hjälpa om man själv råkar illa ut. Vi törs inte lita på varandra, säger Ewa-Britt.
I Marcus fall fanns människor hela tiden på plats.
Människor sprang efter honom när han sprang för sitt liv, och även polisen hann se Marcus innan han blev sparkad till döds.
Allt gick fort
Men allt gick mycket fort och Ewa-Britt tror att ingen helt enkelt hann ingripa i det som skedde.
Men trots att hennes son dog pågrund av en bagatell tvekar inte Ewa-Britt när hon säger:
– Jag skulle ingripa om jag hann. Men vågar man inte kan man ändå påkalla uppmärksamhet runt det som pågår. Man måste också kunna säga till om någon gör något dumt. Det ska inte sluta i en misshandel för det, säger hon.
Det är också budskapet hon försöker föra vidare som föreläsare och styrelsemedlem i RAV, riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade. Hon menar att attityderna i samhället måste förändras, människor ska våga ingripa.
Måste ha empati
– Man måste ha empati och omtanke om varandra, mer än vad vi har i dag. Jag hoppas att det ska förändras med de yngre generationerna. För trots det som har hänt tror jag ändå att man kan rädda någon annan genom att jag berättar om Marcus, säger hon.
