Kostnaden för hyrläkare ökar
Division Medicin gick 68 miljoner back förra året.
Det är några förklaringar till 2011 års underskott.
Relaterat
Fakta
fakta Landstingets bokslut i siffror
Landstinget Gävleborg omsatte totalt 7,7 miljarder kronor 2011.
Resultatet blev -68 miljoner kronor.
Resultat före finansnetto: 102 miljoner kronor.
Skatteintäkter och statsbidrag: 6 985 miljoner kronor.
Resultatet för några enheter inom hälso- och sjukvården:
Division Operation -27 miljoner kronor.
Division Medicin -68 miljoner kronor.
Division Primärvård -10 miljoner kronor.
Division BKPH -5 miljoner kronor.
Division Diagnostik +1 miljon kronor.
Hälsovalskontoret och externa vårdgivare +47 miljoner kronor.
Källa: Landstinget Gävleborg
Totalt gick Landstinget Gävleborg 68 miljoner kronor back förra året. En orsak är ett försämrat ränteläge för de pensionspengar som landstinget har placerade för framtiden.
Ett annat skäl är att personalkostnaderna ökade mer än planerat. Det gäller framför allt hyrläkarna, som kostade 238 miljoner kronor, vilket var 29 miljoner mer än 2010.
– Det pågår ett arbete sedan lång tid, vi har rekryterat fler läkare under utbildning. Vi ser att vi har en strategi för att lösa det på sikt, säger landstingsdirektören Svante Lönnbark.
Det var Division Operation men framför allt Division Medicin som kraftigt avvek från budget förra året.
Oppositionsrådet Patrik Stenvard (M) är inte nöjd med förklaringarna.
– Den har gått med underskott sedan den bildades och man kommer inte till rätta med problemen, säger han.
Eva Tjernström, landstingstyrelsen ordförande, ser skäl att dämpa de ökade kostnaderna men också att försöka få in mer pengar.
– Vi måste få till en större diskussion om vi har tillräckligt med pengar i sjukvården. Det betyder inte skattehöjning, men det finns riktade statsbidrag och vi ska vara så bra att vi får dem, säger hon.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 2 feb 2012 11:32 HB (Ej registrerad)
Ett Landstinget tvingas anlita hyrläkare beror dels på att personalpolitikens successiva nedskärningar lett till ett på för många avdelningar olidliga arbetsförhållanden, dels på att läkare (speciellt yngre sådana) ser en tjänst på vårt sjukhus som en tillfällig lösning medan man väntar på att få ett mer meriterande jpbb på Akademiska, Karolinska eller annat storsjukhus. Det senare kan ledningen inte göra något åt, det förstnämnda är politiker och ledningens skuld. Det kommer att ta årtionden att återupprätta ryktet bland läkare för Gälvle sjukhus. Sannolikt måste administrative chefen bytas ut för en uppbyggnad av dess ryktet, och det bör ske genom att se över gjorde nedskärningar och underbemanningen av vissa avdelningar. Ingen seriös läkare vill arbeta i en miljö där patientsäkerheten hotas av underbemanning. Pengar är inte problemet, det är arbetsförhållandena.