Jakt på Facebookbedragare
Din Facebook-kompis har slarvat bort dosan till internetbanken, och ber att få låna koder ur din dosa. Strax är du av med alla pengar på alla dina konton. Kompisen var inte kompisen, utan en bedragare som kapat ett Facebook-konto. Håkan Kvist vid Gävle-polisen är samordnare för en riksomfattande jakt på några bedragare som hittills har lurat närmare 100 personer.
Relaterat
Fakta
HÅKAN KVISTS RÅD
Hur bedragaren kommer över Facebook-inloggningen varierar. Inte ovanligt är att det börjar med inloggningen till något annat konto, till exempel Hotmail, eller någon annan e-post-leverantör. Många använder samma lösenord på flera olika konton, vilket öppnar dem för bedragaren.
Håkan Kvists råd:
Ha inte samma användarnamn och lösenord till flera konton.
Låt inte uppgifter om inloggningar ligga kvar bland sparade mejl.
Lämna aldrig ut dina inloggningsuppgifter eller koder till någon.
I oktober hade Håkan Kvist tio anmälningar från Gävleborgs län om Facebookkapningar på sitt skrivbord.
Nu samordnar polisen liknande anmälningar från hela landet till honom. Nu närmar sig antalet anmälningar 100.
Håkan Kvist berättar gärna hur man kan skydda sig mot bedragarna. Om brottsutredningen är han desto mer förtegen.
Man är en grupp personer på spåren som i samarbete misstänks stå bakom bedrägerierna.
– Vi vet vilka några är, men just nu inte var de befinner sig, berättar han.
Under tiden fortsätter bedrägerierna och högen anmälningar på Kvists skrivbord i takt med dem.
Polisens arbetsmetoder är i huvudsak två.
Man försöker följa pengarna fram till mottagaren. Och man följer datatrafiken via ip-nummer, med mera.
– Det är gängse metoder, det skiljer sig inte nämnvärt från andra bedrägerier, säger Kvist.
Av anmälningarna att döma är personer i 20-årsåldern mest utsatta. Till dem har Kvist ett enträget budskap.
– Lämna aldrig från dig inloggningar och koder till någon. De är dina och ingen annans. Att sprida dem är som att öppna plånboken, och be alla att ta för sig.
Men bedragarnas metod är raffinerad. Från det kapade kontot tar de kontakt med personerna på vänlistan och skickar ut ett nödrop. Man är i akut behov att betala en räkning, men har inte tillgång till sin bankdosa. De påstår att de i stället kan använda koder som en kompis knappar fram på sin dosa.
– Det är omöjligt, de koderna går ju bara till det konto som dosan hör till. Men bedragarna är skickliga på att manipulera folk, säger Kvist.
Följden blir att bedragaren får fullständig tillgång till de pengar som hör till den lurades internetbank.
I Kvists utredning handlar det om summor från några tusen, till i något fall över 100 000 kronor som har försvunnit.































































