Arbetslösa ger museet ett lyft
Forsbacka bruks museum ”Från vaggan till graven” har stått orört i decennier. Men nu ska fem arbetslösa ungdomar ge det en ansiktslyftning. En gammal likvagn har försetts med likkista, och Ingemar Bergmans pappas predikstol ska få en ny roll högt under taket.
Relaterat
Artikelbilder
Museet ”Från vaggan till graven” på Forsbacka Bruk är i en salig röra just nu. Om två månader är det tänkt att det ska vara i ordning igen, med en del nya inslag och uppdaterade texter.Fotograf: Jörgen Svendsen
Den här predikstolen använde Erik Bergman, far till författaren Ingemar Bergman, när han arbetade som präst i Forsbacka omkring 1913–1918.Fotograf: Jörgen Svendsen
Idrotten har spelat en viktig roll i Forsbackas historia, och har sin självklara plats i museet.Fotograf: Jörgen Svendsen
I en av Forsbacka Bruks gamla industrilokaler finns det lilla museet ”Från vaggan till graven”. Där har besökare genom åren fått en inblick i livet i Forsbacka och på bruket i början av 1900-talet. Det handlar om bandyn, om Konsum, om politiken.
Just nu är där en enda röra. Vissa bås har tömts helt och saker har plockats fram ur förråd för att ge nytt liv åt utställningen.
– Jag hoppas att det ska se färdigt och mer intressant ut när vi är klara, att det blir mer saker som lockar folk, säger Magdalena Lindberg.
Hon är en av fem personer som genom Arbetsförmedlingens projekt Sigrid ägnar sig åt museet fram till i mars.
Arbetsförmedlingens syfte är att ungdomarna ska ha en vettig sysselsättning med tider, rutiner och uppgifter, som kan leda till att de kommer närmare arbete. Som handledare har de Lasse Jansson, som tidigare varit anställd av Stiftelsen Forsbacka Bruk som verksamhetsutvecklare.
Han berättar hur han kom till Forsbacka för att regissera teater redan på 70-talet och drar gärna en och annan guideskröna. Favorithistorierna rör Ingemar Bergmans pappa Erik som Ingemars första år i livet arbetade som präst i Forsbacka.
– I någon bok beskrev Ingemar hur pappan jobbade någonstans i Norrland och hur huset de bodde i var helt fallfärdigt. Men det stämmer inte alls. Det var nybyggt och fint. Men det hade väl inte låtit lika dramatiskt, säger Lasse Jansson.
Eriks gamla predikstol finns i museet. Den har de tänkt flytta upp under taket, och fixa en trappa så att barn och andra besökare kan kliva upp och tala från ovan som Erik själv.
Några av ungdomarna har plockat fram gamla fotografier och börjat skriva informationstexter på ett mer tidsenligt språk.
– Det kan bara bli bättre i alla fall. Jag hoppas väl att det blir bra, mer levande, säger Viktor Drage.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 5 feb 2012 16:37 Suzanna (Ej registrerad)
Tänk att det ska vara så svårt att ge dessa Individer en Dräglig lön för det dom gör, ellerLönebidrag det är dom värda, dom har inte bett om att bli satta i denna helvetes situation, detta handlar om Arbetslösa Ungdomar, Gillar inte denna Metod mot dom som har det svårt på Arbetsmarknaden, slaveri kallar jag detta, hemskt att det får gå till så här.
Skrivet 4 feb 2012 18:21 A (Ej registrerad)
Det är säkert bra att museet fräschas upp, men det hade väl kunnat göras som en "projektanställning"? Med andra ord, ett tillfälligt arbete med en skälig lön, och en bra merit att söka framtida arbeten. DET leder lättare till arbete. Att ha en lucka i meritlistan med AF´s diverse placeringar är nog tyvärr en illa merit, då är det nog bättre att inte ha någon alls... Skriv hellre att ni varit ute och och rest ett halvår isf!
Skrivet 4 feb 2012 11:43 "Bergman" (Ej registrerad)
Ingmar Bergman bodde aldrig i Forsbacka. Föddes efter att de flyttat. Beskrivningen av Erik och Karin Bergmans liv kommer från filmen "Den goda viljan". Bra film men regissörens egen tolkning av fadren.
Skrivet 4 feb 2012 10:23 frasse (Ej registrerad)
Ingmar Bergman. Inte Ingemar Bergman! I alla fall om det är regissören ni menar.
Skrivet 4 feb 2012 09:08 Simon (Ej registrerad)
"Arbetsförmedlingens syfte är att ungdomarna ska ha en vettig sysselsättning med tider, rutiner och uppgifter, som kan leda till att de kommer närmare arbete." Visst. På vilket sätt kommer ungdomarna att komma närmare arbete genom detta? Jag är hatisk mot den här formen av "passning",