Orangutanghannen Naong sitter och plirar i Furuviksparkens nya orangutanghus. Han ser ut att vara försjunken i djupa tankar, denne 90 kg-bjässe med stora kindpåsar och en gigantisk hänghaka, tecken på hög rang. Efter en stund hasar han fram till gallret. Med sina enormt långa och rödlurviga armar skjuter han ut ett fång träull till sin vän, apforskaren Mathias Osvath, som markerar sin doft med händerna och skjuter tillbaka ullen. Nu har de hälsat på varandra.

Mathias fortsätter hälsningsceremonin genom att bjuda den väldige på jordnötter. Han gör det med viss försiktighet. Det gäller att hålla sig utom räckhåll för de urstarka apfingrarna som med förbluffande lätthet skruvar upp kraftiga stålbultar och river ned huligansäkra kameror.

– Jag betraktar honom som ett skarpladdat vapen, skrattar Mathias.

Mathias är kognitionsforskare vid Lunds universitet och forskningsledare för den nya primatforskningsstationen i Furuviksparken, Nordens första och en av de få i hela världen.

Här bedriver han, tillsammans med kollegan Tomas Persson, världsunik grundforskning om människoapor och deras förmåga att tänka och planera för framtiden.

Mycket talar för att tänkandet formats av det naturliga urvalet, precis som det mesta i naturen.

Som forskare är Mathias Osvath övertygad om att Naong tänker längre än kindpåsarna räcker, att han och de andra aporna har en inre föreställningsvärld med bilder och känslor.

Genom att ge orangutangerna och schimpanserna mer eller mindre kluriga uppgifter kan han studera hur de kommunicerar, lär sig hantera verktyg, men också valsituationer, som innebär att de avstår från omedelbar behovstillfredsställelse för att få belöning vid ett senare tillfälle det vill säga planerar för framtiden. Han har redan gjort en rad försök som visar att apor kan planera.

Människan har mycket av apa inom sig, men apan har också mycket av mänskligt beteende. Hur mycket återstår att se.

– Egenskaper vi tror är unikt mänskliga är sällan det. Synen på det ändras hela tiden, menar Mathias.

– Apor är flexibla, att människan är smartast är jag skeptisk till.

Så bli inte förvånad när aporna i Furuvik i framtiden lärt sig spela dataspel med varandra och med forskarna.

Kognitionsvetenskap handlar om processer i hjärnan, informationsbearbetning, inlärning, begreppsbildning och tankemodeller. Ett tvärvetenskapligt ämne, som inkluderar både filosofi, neurologi, psykologi, datalogi med mera. Vägen till aphuset var inte självklar för Mathias, som från början tänkte bli officer, men som under lumpartiden tappade han intresset för det militära.

Mathias kommer från en ungersk adelsfamilj. I det ungerska farsarvet låg en grundmurad studietradition med akademiker i släkten sedan år 1651.

Detta i kombination med en uppväxt i Lund – där alla har en självklar inriktning på universitetsutbildning – ledde honom oundvikligen in i forskarvärlden, sedan han läst teoretisk filosofi, osteologi, psykologi, lingvistik och beteendeevolution.

Snart är han fjärde generationen Osvath med doktorsgrad.

– Det bästa ämne man kan läsa är teoretisk filosofi. Den lägger grunden till den vetenskapliga logiken som all forskning bygger på, påpekar Mathias, medan han sätter fart på kaffebryggaren i sitt lilla forskarhus i Furuviksparken.

Hit kommer han en gång i månaden, när han planerar och söker tillstånd för sin banbrytande grundforskning, som är kringgärdad med rigorösa bestämmelser.

Eftersom Mathias alltid varit intresserad av människors tänkande, dess ursprung och utveckling under årtusendena ville han studera våra närmaste släktingar, människoaporna, vars gemensamma förfäder vi skiljdes ifrån för 5–15 miljoner år sedan.

Människans utveckling är ingen spikrak linje utan ser snarare ut som ett träd, där vissa grenar dött och andra lever och utvecklas vid sidan av nya. Av orangutanger, gorillor och schimpanser anses schimpanserna stå oss närmast.

Mathias fick en doktorandtjänst betald av EU-pengar och kunde bedriva sina första apstudier vid Max Planck-institutet i Leipzig.

– Det var fantastiskt att få vara med där tankarna om tänkande tänks, utbrister han och fyller på våra kaffekoppar.

Med sig hem hade han 60 timmar apfilm, som visar hur aporna interagerar med varandra utan språk men med blickar och kroppskontakt. Han konstaterade bland annat att apor tittar lika ofta, men mer flyktigt på varandra än vi människor gör. De tar också mycket oftare på varandra.

– I motsats till apor är vi människor mästare på att prata/tjattra oavbrutet, säger han.

Mathias ville fortsätta sina apstudier hemma i Sverige och var litet oklar över hur, tills han såg djurskötaren Ing-Marie Persson på tv. Hennes förmåga att umgås med apor gör henne unik i världen och det underlättar när man genomför experiment.

Han ringde Furuviksparken och fick komma på besök. Det slutade med att man skrev ett samarbetsavtal med Lunds universitet och Furuvik fick Nordens första primatforskningsstation.

– Vi är på väg att skapa en forskningsstation i världsklass, fastslår han.

Avancerad teknik ska snart installeras i aphuset. På gallren finns hållare för tryckskärmar, som ska användas för att kommunicera och göra experiment med aporna. Kopplat till datorer ska forskarna sedan kunna genomföra experiment, styrda från Lund.

Bland annat vill Mathias göra medvetandetester genom att undersöka om apor har lättare än människor att uppfatta sekundsnabba bilder och riktigt små förändringar i bilder.

– Det är roligt att jobba med apor, de tycker experiment är jättekul och vill gärna vara med och lösa problem. Apornas bästa redskap är hjärnan, de behöver hjärngympan för att hålla sig i trim, säger han.

Så när Furuviks apor i framtiden sitter och spelar dataspel, tvingas vi inse att människans överlägsenhet åter blivit naggad i kanten