Trafikpolisen vill ha fler fartkameror
Fartkamerorna sänker hastigheten och räddar åtskilliga liv enligt Trafikverkets beräkningar. I Gästrikland finns dock bara sex kameror, men polisen vill se fler.
Relaterat
Artikelbilder
Sänker hastigheten. Fartkamerorna räddar liv enligt Trafikverket, men inga fler är på gång i Gästrikland.
Fakta
Synen på kameran
Enligt trafiksäkerhetsenkäten som Trafikverket publicerar varje år är svenskarna överlag positiva till kameror för ATK, automatisk trafikkontroll. 2011 tyckte 71 procent att ATK var ett bra sätt att övervaka hastigheten. Kvinnor och äldre var betydlig mer positiva än män. Bland män i åldersgruppen 20–54 år var lite mer än hälften positiva till fartkameror.
Bakgrund – Trafikkamerorna
Enligt en utredning som dåvarande vägverket genomförde 2009 minskade snitthastigheten på vägar med automatisk kameraövervakning med mellan 1–6 kilometer i timmen, och antalet dödsfall minskade med mellan 20–30 procent. Det motsvarar cirka 15–20 liv per år.
Så fungerar övervakningen:
En kamera för automatisk trafikkontroll, ATK, består av en radarsensor som mäter hastigheten. Om fordonet kör för fort utlöses en fotoblixt och en digitalkamera fotograferar fordon, registreringsskylt och förare. I plåtlådan finns även en dator som styr alla systemfunktioner och överför bild- och mätinformation.
Det är rikspolisstyrelsens ATK-enhet i Kiruna som utreder hastighetsöverträdelserna. Endast förare som kan identifieras bötfälls, vilket är cirka 30 procent av fallen.
Källa: Trafikverket, Rikspolisstyrelsens ATK-enhet.
Det är endast två vägsträckor i Gästrikland som bevakas av de så kallade plåtpoliserna. På riksväg 80, mellan Storvik och Hofors sitter fyra fartkameror uppe, och på riksväg 56, mellan Gysinge och Överhärde finns två stycken, en i vardera färdriktning. Trafikpolisen hade gärna sett fler.
– Absolut, det finns en trafikomoral i Sverige som är ganska flagrant. Vi vet att de flesta olyckor – och utgången av de flesta olyckor – beror på hastigheten. När vi inte får ner snitthastigheten med mer information får man kanske säga: ’ok, kör du för fort så får du böter’, säger Ulf Carnerius, trafikpolischef i Gävleborg.
Han får medhåll av Björn Brink, ordförande för Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, NTF i Gävleborg.
– Ja, det finns ganska hårt trafikerade vägar som helt saknar kameror på många, många mil.
Det är Trafikverket som ansvarar för kamerorna, och beslutar var de ska sättas upp. Anledning till att inga fler kameror är planerade i Gästrikland är att vägarna bedöms som relativt säkra.
Lennart Helsing, informatör på Trafikverket, berättar att i hela landet sätts endast cirka 100 kameror upp varje år, och att kamerorna behövs bättre i andra delar av landet än i vår region.
– Det finns rätt få kameror i Gävleborg. Men när vi sätter upp dem går vi på vissa kriterier, dels är det olycksdrabbade vägar, dels är det vägar där vi vet att utformningen inte är optimal vad gäller exempelvis korsningar.
NTF kommer under hösten att återuppta sina regelbundna träffar med Trafikverket och kommunerna för att diskutera aktuella ärenden. Det har inte fattats några formella beslut om vilka frågor NTF ska driva, men Björn Brink tror att fartkameror kommer att diskuteras.
– Jag tror säkert att det är sådana här frågor som kommer att komma upp.
