Vad ska hända med vår bortglömda stolthet?
Det är Gävles bortglömda stolthet. Få Gävlebor vet i dag hur Rådhuset ser ut från insidan.
Men nästa år flyttar bostadsforskarna ut och kanske kan det anrika huset öppnas upp igen.
Relaterat
Bildextra: Rådhuset
Fakta
Vad tycker du?
Har du något förslag på vad Rådhuset kan användas till? Mejla till redaktionen@arbetarbladet.se, eller skriv in i kommentarsfältet.
Rådhuset var en gång fyllt av liv och makt. I dag är det en slumrande byggnad i Esplanadens södra ände som inte många Gävlebor har tillträde till. Men när Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, flyttar ut i början på nästa år är det tänkt att Rådhuset ska få en mer publik användning igen.
Vi tog oss innanför de tjocka väggarna och gjorde en rundvandring.
I entréhallen möts vi av Christina Kjerrman-Meyer, administratör på IBF och en av sju Gävlebor som i dag jobbar i Rådhuset. Resten av institutets omkring 40 anställda är Uppsala- eller Stockholmsbor.
Entréhallen och trapphuset är målat i vitt och har texter på väggarna som beskriver Rådhusets historia. Ovanför flera av dörrarna står det pedagogiskt vad rummen innanför har använts till, som domsal eller rådsrättens kansli. Allt är bevarat sedan byggnadens glansdagar. Rummen på bottenvåningen används i dag till kontor och fikarum för personalen.
En våning upp ligger fler kontorsrum, men även bostadsforskarnas bibliotek. Men många av hyllorna gapar tomma och de flesta av böckerna har redan flyttats till Uppsala.
Den övre våningen är Rådhusets paradvåning. Här finns sessionssalen, eller praktsalen som den också kallas. Här höll tingsrätten sina förhandlingar och rummet är målat i mättade blåa, gula och bruna färger. Det är prytt med ljusa takmålningar och förgyllda detaljer och i två av hörnen har kakel-ugnar bevarats. I ena änden finns en läktare där åhörarna satt.
Fönstren bjuder på en fantastisk utsikt över Esplanaden med Gävle Teater i fonden.
Rummet används i dag mest till seminarier och julluncher för IBF, men Christina Kjerrman-Meyer berättar att hon då och då visar upp salen för intresserade besökare.
– Då och då ringer både turister och Gävlebor på och vill se hur huset ser ut på insidan. Och det händer fortfarande att folk kommer och frågar om det är här man gifter sig. Då har de gått fel och ska till stadshuset, säger hon.
Fakta/Bakgrund
Rådhuset
Rådhuset har stått i över 200 år och repat sig från stadsbranden 1869.
Här är husets historia i sammanfattad form.
1776 beslutar Gävle stad att uppföra ett nytt rådhus efter stadsbranden året innan. Överintendent Carl Fredrik Adelcrantz får kung Gustav III:s uppdrag att utforma en ritning till det nya huset.
Ritningarna godkänns 1782 och bearbetas sedan av landshövding F.A.U. Cronstedt.
1784–1790 uppförs det nya Rådhuset. Det uppförs i franskinspirerad stil och får släta fasader och bågformade fönster på bottenvåningen. De två övre fönsterraderna består av nio smala fönster. Kungen lämnar ett bidrag om 4 500 riksdaler och donerar en porträttmedaljong i marmor utförd av Johan Tobias Sergel.
Rådhuset används av borgmästare, rådmän, magistrat och från 1863 håller även det nybildade stadsfullmäktige sina sammanträden här.
Vid den stora stadsbranden 1869 förstörs framför allt de övre delarna av Rådhuset, taket tornet och mycket av inredningen.
Det återuppbyggs och restaureras åren 1871–72 under ledning av arkitekt Frans Gustaf Abraham Dahl. Rådhuset får nu ett något annorlunda utseende med brantare tak, kraftigare fasader och djupare liggande fönster. Det blir också ett nytt klocktorn och en ändrad balkong över norra huvudentrén.
1891–1902 utförs dekorationsmålningar av Agi Lindegren. Den västra trappan rivs.
1940–1960 arbetar stadens förvaltningar i rådhuset, bland annat stadsarkitektkontoret. 1947 flyttar stadsfullmäktige till stadshuset.
1954 genomgår huset en fasadrenovering under ledning av stadsarkitekt S.H. Wranér.
1972 tillkommer Rådhusets klockspel med 32 klockor. Det sker genom en insamling på initiativ av läkaren Kule Palmstierna.
1987 genomförs en ny fasadrenovering som ger Rådhuset dess nuvarande utseende.
Tingsrätten blir kvar till 1992 då den flyttar till gamla Hotell Baltic.
Andra verksamheter som funnits i rådhuset är under 1700- talet värdshus, under 1800-talet Gefle Stads Sparbank, i början av 1900-talet polisstation och under slutet av 1900-talet kommunala musikskolan.
1998 flyttar Institutionen för bostads- och urbanforskning (IBF) med ett 40-tal forskare in i Rådhuset. Om ungefär ett halvår flyttar de ut.
Frågan är vad den anrika byggnaden då ska användas till.
