I går fylldes högskolan i Gävle med släktforskare från hela Sverige, alla med en önskan att få svar på fler frågor om sitt förflutna.

– Att släktforska är som att lösa ett korsord, säger Östen Händel som släktforskat i över 40 år.

I hissen på väg ned till Släktforskardagarnas service Släktsök i högskolans källare samsas vännerna Christina Bohlin, Stockholm, Lennart och Ingela Fängström från Strängnäs och Göran Lindberg från Simeå.

Ingela Fängström började släktforska för fem år sedan och har mest följt sin mammas släkt i spåren.

– Hon hette Karin Vestberg och var från Ovansjö socken. På hennes sida verkar de ha varit därifrån sedan långt, långt tillbaka.

Ingela har också, som många andra, hittat anfäder hos de invandrade vallonerna.

Vad är viktigast, att komma långt tillbaka i tiden eller att hitta någon riktigt spektakulär eller känd släkting?

– Både och, säger Ingela och skrattar. Men jag verkar ha en väldigt vanlig och skötsam släkt.

Ingela ska ledsaga sin vän Christina Bohlin in i släktforskningens metoder.

– 1988 letade jag lite efter en speciell släkting. Men det är nu när jag blivit pensionär som jag kan ägna mig åt det på riktigt. För det tar tid att släktforska, säger Christina.

Släktforskardagarna har inte så många yngre besökare. Samtliga fyra är överens om att det är när man blir äldre som nyfikenheten kommer.

– Man går kanske länge med undermedvetna funderingar, som man till sist får tid att söka svaren på, säger Lennart Fängström.

Göran Lindberg ska dra med sig de andra på en föreläsning om Hälsinge regemente.

Förutom att han och Lennart båda gjort lumpen där, har Göran anfäder som tjänstgjorde i Mohed, när regementet låg där.

I ett av högskolans källarrum finns hjälp för dem som fastnat i sitt sökande. Olle Olsson och andra rutinerade släktforskare hjälper folk till rätta vid datorerna. Kön utanför dörren är lång och Olle är lite tagen på sängen av det stora intresset.

– Man får en nummerlapp och en kvart, tjugo minuter på sig härinne. Vi tar så många vi hinner, säger han.

Östen Händel är en av funktionärerna med neongrön väst som för ögonblicket hjälper Kerstin Rudefors från Värmdö att söka sin mormors okända far.

– Det är tråkigt om den grenen av släkten ska sluta där, säger Kerstin.

På dataskärmen lotsar Östen henne genom födelseboken från Singö församling men resultatet blir magert, ingen far nämns. Inte heller finns det några spår i vigselboken när Kerstins mormor gifter sig.

– Kanske hittar man något i dåtidens socialnämndshandlingar, funderar Östen.

Östen själv har släktforskat sedan 1974. En av frågorna han ställt sig är varifrån namnet Händel kom.

– Det visade sig att namnet kom från Flistad utanför Skövde. Det var en grupp soldater hade fått namn efter kompositörer, som Händel, Mozart, Bach och Beethoven.

– Inte blev det sämre av att Flistad visade sig ligga intill sjön Östen heller, ler Östen Händel.

Släktforskardagarna fortsätter på högskolan i dag, bland annat med föreläsningar om skogsfinnarnas historia och hur man släktforskar med hjälp av dna.