– Det här är romantiskt, säger Magnus oväntat, och kan inte slita sig från röret och storyn, som den lilla skyddande byggnaden kan komma att representera för Whiskybyns besökare.
– Tänk att få göra studiebesök med dem här.
– Jag gillar rör och storys, fortsätter Magnus. Att pumpa upp vatten ur jorden och dricka det utan rening är fantastiskt.
Ur en liten öppen kontrollkälla mellan röret och ledningen till intilliggande vattenverket, bubblar och sörplar det. Så ljudligt att Lena och Jan från Gästrike Vatten, Magnus, som är en av Mackmyra Whiskys fyra ägare, fotografen och jag blir törstiga.
15 meter under oss håller grundvattnet 4–5 grader. Vattnet är ämnat för i första hand Valbos vattenförsörjning – och Mackmyra Whiskys blivande whiskyby – och snart ska vi så provsmaka.

Vi lämnar ”storyrummet” och går upp en bit på åsen. för att dricka av åsens vatten. Lena Blad, utvecklings- och projektchef, har precis hämtat färskt vatten från intilliggande Åbyvallens vattenverk.
En av åsens många stationer för syresättning av grundvattnet får fungera som bord, och Magnus placerar ut medhavda whiskyglas.
Lena och produktionschef Jan Lindgren utbringar en skål, och Magnus lyfter sitt glas och deklamerar ”att naturen skapat åsen och att vi använder dess vatten i vår whiskeytillverkning känns heligt”.
Om det är förväntningar eller vattnet självt är svårt att skilja ut, och strunt samma: vattnet är välsmakande, klart – och det är vårt. I alla fall så länge vi är i Valbo. I Gävle är det Testeboåns vatten vi dricker av. Förr i tiden tog bönderna i Valbo vatten till folk och fä ur källor här och var i landskapet.
– Häftigt, säger Magnus och tar ännu en mun vatten, fantastiskt gott!
Och vi andra följer, lika högtidigt, hans exempel.
– Så rent och klart och okonstlat! Jag gillar kopplingen till istiden, fortsätter Magnus.

Så klämmer Lena i med:
– Det här vattnet har dinosaurierna druckit av.
Därefter finns inte mycket mer, vare sig romantiskt eller häftigt, att säga på ett tag.
Vi hyllar ånyo moder jord varefter Magnus och jag far vidare till 50-talskafèet i Nybo för att fortsätta intervjun där, och förstås dricka kaffe gjort på åsvatten.
Mellan nyss och nu, i trädgården till ett av Valbos äldsta hus, har Magnus kommit på en massa bra idéer för Whiskybyn.
– Vi har ett skogslager i åsen, för våra ambassadörers whiskytunnor, visningsbodar och början på ett torg.
Magnus kallar lagret ”jordkällaren” och berättar att den omges av sandmorän och härbärgerar 1 400 ambassadörstunnor.
Intill torget, som är av gatsten, kommer byns besökare att anlägga en ”aveny”.
– Vi har redan guidade turer i skogen.
– Tanken är att våra besökare ska få trampa upp torgets aveny, lägga egna stenar där, få del av platsens historia och smaka åsens vatten.
Sen förlorar sig Magnus i Valbo historia som kustland och en bit tårta av frukt och keso.

– Gävlebukten gick hit förr, då var Valbo en mötesplats och korsväg mellan hav, skog och berg, och entrén till Norrland och Dalarna.
Jag får också veta att Vall var områdets första bosättning, och att längs stråket efter Whiskybyn och Vall följer byarna Backa by, Alborga och Häcklinge.
– Whiskybyn är stråkets nyfödda by. Men inte den sista, man vet aldrig vad framtiden för med sig, grunnar Magnus.
I en snar framtid ser han också en digital by – community och”Second Life”, där hängivna från hela världen kan följa det dagliga livet i Whiskybyn via särskilda ”nät-lounger”.
Men Magnus har också en högst verklig känsla för åsen.
– Valboåsen är en stor grej för mig. Här cyklade och promenerade jag som barn, och här promenerar hustrun och jag idag.
”Tecken” kallar Magnus alla de tillfälligheter som lett fram till Whiskybyn.
– Att I14 las ner, och att I 14:s stora skogsområde aldrig bebyggts, är ett tecken man måste agera på.

Nästa stora tilldragelse är att anlägga Whiskybyns vattenledning.
– Det är som om skogen stod och väntade på oss.
Också Mackmyra Bruk, och Valsjöbäcken, som rinner intill Mackmyra och blir till Kungsbäcken vid Whiskybyn, ser Magnus som tecken.
– Man ska alltid följa det man känner för, ta framtiden i egna händer.
Precis som de fyra kompisarna, kompanjonerna och äkta hälfterna också gjorde.
– Vi gick på KTH tillsammans, blev kompanjoner och äkta par med åtta ungar.
Ett annat tecken är att Magnus dotter Josefin är lika gammal som idén att i modern tid bli först att destillera whisky i Sverige.
– Och Hugo är lika gammal som vårt nuvarande destilleri i Mackmyra, tillägger Magnus.
Tecken på vad?, undrar jag.
– Att Whiskybyn, liksom Mackmyra, kommer att fortsätta att expandera, i lagom takt, in i den omgivande skogen och bli omtalad i hela världen. Jag är redan framme i 2019 i min vision, och om 200 år tror jag byn och whiskyn kommer, som på Bellmans tid, att besjungas i skörde- och dryckesvisor. Precis som Preludium*-perioden var vår sång.

* Preludium är en begränsad serie på sex utgåvor. Preludium:01 är den inledande. Läs mer på Mackmyras webb-TV.

Fotnot: Allt utom jästen i Mackmyras whisky har anknytning till Valbo alternativt finns inom en tolvmilsradie från Mackmyra Bruk. Vattnet (Valboåsen), torven (Karinmossen), enriset (vars ursprungsmarker angränsade till Östersjövatten) och kornet, som kommer från Rolf Klingbergs (Valbosläkten Klingberg) säteri i Enköping. Jästen köps från Sveriges enda jästproducent i Rotebro.