Belöningen för stödet
till invandrande kvinnor
I år firar Internationella föreningen för invandrarkvinnor (IFFI) i Hofors 25 år. En som varit med ända från starten är Marjatta Kala, som under 19 år var ordförande.
– Marjatta är värd en bukett tulpaner. Hennes stöd har betytt oerhört mycket för invandrarkvinnorna här, säger IFFI-medlemmen Anna Kousmanen.
Relaterat
"På IFFI är alla i samma situation och man vågar prata", säger Marjatta Kala som var med och startade föreningen för invandrarkvinnor och under 19 år var ordförande.
Fakta
Motivering
Vi vill ge en bukett tulpaner till Marjatta Kala, vår före detta ordförande i Internationella föreningen för invandrarkvinnor (IFFI), för allt engagemang under 25 år och all hjälp till oss invandrarkvinnor i Hofors.
/ medlemmarna i IFFI i Hofors genom Anna Kousmanen
De får blomstercheckar
Kjell Jonsson, Järbo
"Vi vill ge en tulpanbukett till vår förträffliga sångledare Kjell Jonsson med fru Iris i Järbo, de är värda dett för allt arbete de lägger ner."
SPF Furan genom Agne Selin
Mona Nordin, Bergby
"Hon blir anställningslös för första gången under sitt arbetsverksamma liv. Inte nog med det, på Trettondagsafton halkade hon och bröt en arm, så nu går hon med den i ett gipspaket."
Bo Silén, Bergby
Siri Wästlin, Valbo
"Vill ge en bukett till min mor för att hon sköter om pappa på bästa sätt utan hjälp av hemtjänst eller någon annan. Pappa har Parkinsson och klarar sig inte själv."
Margareta Ädel
IFFI i Hofors håller till i Hyresgästföreningens lokaler på Hantverkargatan. Här träffas invandrarkvinnor varje onsdag eftermiddag för att prata, lära sig sticka, sy på maskin, laga mat eller få läxhjälp.
Ungefär 20–25 kvinnor brukar dyka upp varje gång. Men på de årliga studieresorna kan det komma betydligt fler.
– Senast var vi 28 nationaliteter på bussen, berättar Anna Kousmanen när vi träffas hemma hos Marjatta Kala för att överräcka tulpanerna.
Marjatta, som hunnit bli 78 år, var med och drog igång IFFI i Hofors 1987. Då fanns Migrationsverket stora flyktingförläggning på orten.
– Det behövdes ett ställe dit man som invandrarkvinna kunde gå och vara sig själv. Och det behövs fortfarande. På IFFI är alla i samma situation och man vågar prata, säger Marjatta, som själv kom till Hofors från Jakobstad i Finland 1964.
Under åren har Marjatta blivit nästan som en mamma för många medlemmar. Hon har hjälpt kvinnor som blivit misshandlade i hemmet och hon har stöttat familjer som riskerat utvisning.
– Vi har kämpat för många och det har varit sorgligt eftersom vissa inte har fått stanna, berättar Marjatta.
Men framförallt har IFFI gett glädje och gemenskap, berättar hon.
– Vi har skrattat massor och fått många nya vänner. En gång när ett peruanskt par gifte sig hade de bröllopsfesten hos IFFI.
Marjatta betonar att det inte bara är hon som haft ett stort engagemang i föreningen.
– Det har varit flera som hjälpts åt. Och när jag för några år sedan slutade som ordförande tog andra duktiga kvinnor över. Nu kokar jag bara kaffe och hjälper till där det behövs.


























































