– För att inte skapa onödiga problem i framtiden räcker det inte bara med att angripa myggen utan man måste också få klart för sig varför det finns så mycket myggor i just det här området. Mycket tyder på att myggplågan blivit större sedan Dalälven reglerats. Därför kan det vara klokt att ompröva vattendomarna så att det blir en större och tidigare vårflod i området och på så sätt minska på de återkommande översvämningarna under sommaren, säger professor Christer Nilsson vid Umeå universitet, som på Naturvårdsverkets uppdrag granskat den myggbekämpning som pågår.

Vid en tidig vårflod är vattnet så kallt att mygglarverna inte kläcks. När vattnet är varmare längre fram på sommaren och svämmar över strandängarna så sker en nära nog explosionsartad tillökning i myggens barnkammare.

Mygg förekommer i så stora mängder vid nedre Dalälven att det betraktas som ett sanitärt problem. Mängden mygg i området är en av de tätaste förekomsterna som uppmätts i världen och sedan 2002 har Kemikalieinspektionen gett dispens för bekämpning med ett biologiskt medel.
– Det handlar om en mycket svår intressekollision, dels om att bevara en värdefull naturmiljö och dels ambitionen att människor och djur ska ha en möjlighet att kunna röra sig fritt. Den rikliga förekomsten av mygg skapar stora problem för de som bor där och gör det mycket svårt att bedriva näringar som jordbruk, skogsbruk och turism då både människor och djur stressas och plågas av alla stickande myggor, säger Christer Nilsson.

Varken den uppföljning av den myggbekämpning som hittills skett vid nedre Dalälven eller internationell forskning har visat på några direkta effekter på miljön vid spridning av små doser av bekämpningsmedlet Bti.
– De studier som hittills har gjorts i området är otillräckliga och det är inte meningsfullt att fortsätta med dem i dess nuvarande form. Men vi kan inte utesluta långsiktiga effekter av bekämpningen. För att ta fram underlag för en mer storskalig bekämpning krävs helt andra fältexperiment som bör utföras av andra än de som är nu är involverade i bekämpningsverksamheten, framhåller Christer Nilsson.

Naturvårdsverket, som beställt en granskning av bekämpningen, kommer att få en slutrapport den 1 oktober men forskarna lämnade en delrapport på fredagen.
– Delrapporten visar hur svårt och komplex den här frågan är, konstaterar Gisela Norberg, handläggare på Naturvårdsverket.

TT