Den oberoende forskaren Christer Nilsson, professor i landskapsekologi vid Umeå universitet, gör på uppdrag av Naturvårdsverket en vetenskaplig uppföljning av myggbekämpningen vid Nedre Dalälven.

I går kom han med en första delrapport och i den drar han slutsatsen att för omfattande användning av det biologiska bekämpningsmedlet BTI kan göra myggorna resistenta.

Risken är låg

Men enligt myggforskaren Jan Lundström är det inte något nytt.

– Vi säger också att det finns en risk för resistentutveckling, men att den är mycket låg. Och han säger inte heller att den är hög. Så det finns ingen skillnad mellan var vi står.

– Biologi är ingen exakt vetenskap, man måste göra sina bedömningar utifrån sannolikhet, fortsätter Jan Lundström och tillägger att i Tyskland har man besprutat mygg i över 30 år, åtta gånger om året, utan att myggen blivit resistenta.

Påverkar andra

Christer Nilsson reser också ett varningens finger för tidigare slutsatser om att BTI inte har någon negativ effekt på andra organismer än stickmyggorna.

Att man inte sett några effekter hittills behöver inte betyda att det inte finns negativa långsiktiga effekter, säger han.

Jan Lundström håller med även om det, men menar att det inte ändrar någonting.

Kan inget garantera

– Myndigheterna önskar säkert att Christer Nilsson ska kunna bevisa att det inte finns några negativa aspekter. De vill ha allt tvärsäkert, men man kan inte garantera något till 100 procent.

Christer Nilsson anser också att forskarna som ansvarar för uppföljningen, det vill säga Jan Lundström och Martina Schäfer, står för nära det företag som utför själva bekämpningen, NEDA. Kommande studier på området måste genomföras av oberoende forskare.

– Det här har det också varit diskussioner om tidigare. Det var jag och Martina Schäfer som startade myggprojektet 2000, och nu arbetar vi halvtid för projektet och halvtid för Uppsala universitet, så det är klart att vi är insyltade.

Tjänar inga pengar

– Men, och det är viktigt att komma ihåg, det finns inget vinstintresse i projektet så vi tjänar inget på att se genom fingrarna med något, säger Jan Lundström.

Christer Nilsson anser även att man bör undersöka om ändringar av regleringen av Nedre Dalälven skulle kunna minska myggförekomsten.

– Det är intressant, säger Jan Lundström som dock tror att bekämpning kommer att behövas även efter det.

Christer Nilssons slutrapport kommer i höst.