150 år sedan branden i Högbo
Relaterat
blev bygdegård. Hembygdsgården Lars-Hansgården blev bygdegård 1972 då kyrkans stiftelse köpte gården. Sedan dess har den fått vara en plats bland annat för fester och barndop.Fotograf: Bernd B ttner
På tomten utanför bygdegården finns ladugård, stall och en brunn.Fotograf: Bernd B ttner
Nu på lördag är det 150 år sedan och den byggnad som står välbevarad kvar i byn är den gamla bygdegården Lars-Hansgården, berättar Gösta Hammar.
Utanför den gamla hembygdsgården som byggdes 1751 står en kvarnsten placerad.
Den minner om det som hände i byn Högbo eller Överby som det då hette. Det var måndag 18 juli 1859 och slåttern i byn var avklarad.
Vädret hade varit ostadigt en tid, med regn och blåst. Mjölnarens drängar vid kvarnen i byn arbetade med att banda kvarnsten, men något gick fel, elden och virket som skulle ge värme till kvarnstenen slog upp i lågor av en vindpust och satte eld på hela kvarnen.
Spred sig snabbt
Elden spred sig snabbt och på två timmar hade elden förstört hela tio gårdar och 126 människor i byn blev hemlösa. Gösta Hammar berättar att man trots det dåliga vädret lyckades släcka elden vid Klockargården i Högbo.
– Det var Högbo bruks invånare som var med och släckte elden vid Klockargården. Där fanns ett gammalt kallbadhus på den tiden. Nästan hela ån i byn var täckt med skynken för att skydda för insyn av de badande och dessa skynken tog frun på bruket för att släcka elden, berättar Gösta Hammar.
Hembygdsgården klarade sig
Hembygdsgården, kyrkan och Klockargården klarade sig i branden, något som Gösta Hammar verkar otroligt glad för.
– När vi var små var vi mycket här och lekte och senast hade vi midsommarfirande här med långbord och säckhoppning, säger Gösta Hammar.
Hembygdsgården Lars-Hansgården blev bygdegård 1972 då kyrkans stiftelse köpte gården av den bondfamilj som då bodde där.
Sedan dess har den fått vara en plats för bland annat fester och barndop.
– Firandet av att hembygdsgården klarade sig i branden blir dock inte förrän i augusti, säger Gösta Hammar.


































































