– Det vore ju väldigt bra om det gick att reglera bort myggen i stället för att bespruta, säger Maria Widemo på länsstyrelsen i Gävleborg.

I ett par års tid har ett forskningsprojekt tittat på effekterna av kraftbolagens onaturliga vattenreglering av Dalälven.

– Vi vill se långtidseffekterna av regleringen. Klart är att ekosystemet kring Nedre Dalälven är under förändring, säger Maria Widemo som är projektledare och jobbar vid länsstyrelsen i Gävleborg.

Idealiskt för myggen

De nya förhållandena för både växter och djur är en möjlig orsak till den explosionsartade förökningen av mygg.

– Älvängarna utmed Nedre Dalälven ser annorlunda ut nu jämfört med historiskt. Förut var det nästan lika platt som en gräsmatta och vattnet stod inte kvar. Nu är det tuvor och annat sly som gör att vattnet inte rinner bort lika fort efter en översvämning, säger Maria Widemo.

Det bildar pölar med idealiska förhållanden för mygglarver.

Maria Widemo poängterar dock att Nedre Dalälven alltid har varit ett översvämningsområde och att det är naturligt, men hon gör skillnad på vatten och vatten.

– Det är en fråga om tajming. Det är positivt med en översvämning på våren. Det iskalla smältvattnet från fjällen städar upp och öppnar upp landskapet. Det gynnar inte myggen eftersom det inte är varmt nog. Men när det svämmar över på sommaren är det varmt och då kommer myggen.

Anna Lindhagen på Naturvårdsverket bekräftar också för TT att det finns misstankar om att de vattendomar som styr regleringen av Dalälven lett till större översvämningar än de som varit historiskt.

Arbetsgrupp med kraftbolag

Med kraftbolagens hjälp hoppas Maria Widemo kunna åstadkomma en mer naturlig vattenreglering.

– Vi har precis fått ihop en arbetsgrupp där Fortum och Vattenfall finns representerade. Vi är väldigt glada att de vill vara med och diskutera frågan. Det krävs en samkörning av alla kraftstationer i Daläven för att det här ska fungera, säger Maria Widemo.

Svårt påverka regnets effekt

De översvämningar som orsakas av extrema mängder regn är dock svårare att påverka.

– Jag kan inte säga om bara reglering kan lösa myggproblemen, men det skulle göra att myggen inte gynnas lika mycket, säger hon.

Hon poängterar samtidigt att projektet inte tar ställning till om det är bra eller dåligt med den biologiska bekämpning av mygg som pågår.

– Vi tittar objektivt på vad som kan göras på andra sätt för att skydda naturvärden. Framför allt på sikt kan det ge mindre mygg.

Umeåforskare utvärderar

Vattenreglering som möjligt hjälpmedel i kampen mot myggen är något som även den oberoende Umeåforskaren, Christer Nilsson, är inne på. Han gör på uppdrag av staten en vetenskaplig utvärdering av myggbekämpningen som ska vara klar i höst.