Annika har opererat hjärtat tolv gånger
Det medfödda hjärtfelet, och tröttheten som det medfört, har dock aldrig hindrat Annika från att leva ett aktivt och normalt liv. Just nu utbildar hon sig till sjuksköterska. Men hon tänker inte specialisera sig på hjärtsjukvård.
– Det har jag fått nog av. Jag börjar tycka att det är lite tråkigt, skrattar hon.
Relaterat
Fakta
Hjärtbarn
Varje år föds 1 000 barn i Sverige med hjärtfel. Det är en av hundra nyfödda.
Medfödda hjärtfel är ett samlingsnamn för flera hundra olika missbildningar i själva hjärtat eller i de stora blodkärlen runt hjärtat.
Barnets hjärta kan ibland ha en förträngning någonstans, oftast kring hjärtklaffarna, men ibland i kroppspulsådern eller i lungartärerna.
Förträngningarna ger en onormal tryckbelastning på hjärtat. Barnhjärtat kan också ha ett hål på något ställe där det inte ska vara något hål, till exempel mellan olika hjärtrum eller i blodkärlen. Dessutom kan det förekomma flera varianter av felkopplingar mellan blodkärlen kring hjärtat.
Det finns inget entydigt svar på varför medfödda hjärtfel uppkommer. En omständighet som ökar risken är dock att barnet föds med en avvikande kromosomuppsättning.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift Barnhjärtan
Annika Fahlander.
Ålder: 23 år
Familj: Föräldrarna Gunnar och Domicela samt lillasyster Antonia,
Bor: Örnsköldsvik och Sandviken.
Gör: Studerar till sjuksköterska.
Intressen: Gillar handarbete och andra lugna saker.
Annika Fahlander föddes med hjärtfel, så kallad blue baby. Redan vid fem månaders ålder gjorde hon sin första hjärtoperation.
Två år gammal bytte hon den högra lungklaffen första gången, den som nu är utbytt till en ny mänsklig klaff som är bättre anpassad till en vuxen människas kropp. Totalt tolv hjärtoperationer har det blivit under åren varav fem stora.
– I övrigt har jag bland annat gjort ballongsprängningar. Men det räknar jag inte som stora operationer.
Inte missat något
Trots att Annika tvingats hålla igen och ta det lugnt när hjärtat inte orkat pumpa tillräckligt fort, tycker hon inte att hon gått miste om någonting under uppväxten. Hon har gått på ju-jutsu, tagit dykarcertifikat och även spelat fotboll.
– Men det var i Sparbanksligan där det var okej att stå stilla om man kände för det, skrattar Annika när hon berättar om sin korta fotbollskarriär.
Skrattar gör hon ofta. Under hela samtalet är hon som ett enda stort leende.
– Ja, det är en pigg och glad tjej, bekräftar mamma Domicela.
Spring i benen
Annika Fahlander säger att hon alltid har haft mycket spring i benen, även när kroppen inte orkat med längre löpsträckor än tio meter i taget. Det enda hon saknade under uppväxten som hjärtbarn var att inte få åka karusell när kompisarna berättade om hur roligt det var. Men vid 13 års ålder fick hon klartecken av läkarna även för det inför ett besök på Furuvik
Föräldrarnas inställning när Annika var yngre var att hon själv skulle känna efter vad hon klarade av i stället för att låta oron begränsa hennes liv.
– Jag ville inte vara för mycket hönsammma, säger Domicela.
Mest orolig var sju år yngre lillasyrran Antonia, som alltid såg till att storasystern inte ansträngde sig i onödan.
Vilar hos föräldrarna
Efter senaste operationen vilar Annika Fahlander just nu ut i föräldrahemmet i Lassas. Klaffbytet blev hon tvingad att göra två gånger eftersom den första klaffen inte stängde tätt. Vid andra försöket fick hon en mänsklig klaff som verkar fungera bra. Samtidigt passade läkarna på att utvidga förbindelselänken mellan hjärta och lunga.
Det är mycket ovanligt att en 23-åring genomgår ett klaffbyte. Både personal och patienter på kardiologkliniken i Göteborg reagerade på Annika Fahlanders närvaro och undrade om hon inte hade hamnat fel.
– Jag sänkte säkert medelåldern bland patienterna med 20–30 år.
Tillbaka till högskolan
Redan nu en månad efter klaffbytet är Annika på väg tillbaka till högskolan i Örnsköldsvik där hon studerar till sjuksköterska.
– Jag har några tentor att ta igen eftersom jag hade svårt att koncentrera mig på studierna före operationen. Det är obehagligt att tänka sig att de ska öppna en och vara där inne och rota. Dessutom har jag blivit spruträdd.
Hjärtfelet har väckt intresset
Annika säger att hjärtfelet ändå gjort att hon blivit extra intresserad av hur människokroppen fungerar. Därav yrkesvalet. Under vistelserna på sjukhusen har hon också fått tillfälle att studera sjuksköterskeyrket från patientperspektivet.
– Jag har mött både bra och dåliga sköterskor och fått klart för mig hur viktigt det är med bemötande och tonfall.
Med halva studietiden kvar är Annikas plan att specialisera sig på barn och ungdomar och inte för en framtid på en kardiologklinik.
– Jag tycker det är lite tråkigt. Det blir så mycket hjärta ändå, skrattar hon.



























































