Samstämmig kritik mot musikundervisningen
Merparten av eleverna i Sandvikens kommun har inte nått läroplanens mål i musik när de börjar högstadiet.
– De får hämta igen det de missat i stället för att fortsätta utvecklas, säger musikläraren Urban Welén.
Relaterat
Artikelbilder
SAMSTÄMMIGA. Musiklärarna Gunnar Björkman och Urban Welén anser att det finns ett och annat att önska när det gäller möjligheten att bedriva en bra undervisning på rätt nivå.Fotograf: Lasse Halvarsson
TRÄNGS FRAMFÖR KLAVIATUR. Flera av instrumenten är gamla och det finns inte tillräckligt många av dem.Fotograf: Lasse Halvarsson
HEKTISKT. Musikläraren Gunnar Björkman har fullt upp med att gå runt till eleverna och ge dem individuella instruktioner. Gruppen är enligt honom alldeles för stor, trots att två av eleverna är frånvarande just den här dagen. På bilden hjälper han Calle Lias. I bakgrunden Richard Lindahl.Fotograf: Lasse Halvarsson
Bildexta: Elevenkät
Fakta
Klarar DU detta?
Utdrag ur förslaget till ny läroplan.
Elever i årskurserna fyra – sex ska bland annat lära sig följande:
Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
Gehörsmusicerande: Olika musikaliska mönster, till exempel ackordföljder, perioder och kompmodeller.
Imitation och improvisation med röst, instrument och rörelse.
Komposition med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel ackordföljder, loopar eller ostinati.
Arrangemang, bearbetning och framförande av musik.
Noter, tabulator, ackordbeteckningar och grafisk notation.
Han får medhåll av tre andra kollegor Arbetarbladet pratat med.
Genom hela grundskolan är musik enligt dem ett ämne i strykklass som får nöja sig med undermåliga lokaler, för stora grupper och bristande utrustning.
Det är onsdag eftermiddag och läraren Gunnar Björkman på Söderskolan håller musiklektion för klass 8C. 20 elever spelar gitarr, piano eller klaviatur. Ljudnivån är hög och blir ännu mer påtaglig sedan en av eleverna börjat spela trummor.
Stora grupper är bara ett av flera problem som fyra musiklärare nu slår larm om. Utrustningen på vissa skolor är inte heller tillräcklig. I just den här salen är två av fyra klaviaturer av äldre datum och de andra köpta begagnade. Pianot är ostämt sedan 1,5 år tillbaka och gitarrerna räcker inte till alla elever.
Bara ett rum
För Anne-Marie Ivarsson på Hedängsskolan är det inte främst instrumenten som är problemet, utan att hon inte har möjlighet att använda dem särskilt mycket i undervisningen.
– Jag har bara ett klassrum att vara i. Och när vi är 25 elever kan vi inte spela samtidigt. Därför har vi mycket körsång i stället, säger hon.
Joachim Tromark på Murgårdsskolan har haft turen att kunna köra halvklass för åttorna och niorna de senaste två åren.
– Det är en väldig skillnad, säger han.
Tromark skriver under på de övriga lärarnas utsagor om förutsättningarna för musikundervisningen. Inte minst vad gäller elevernas kunskapsnivå när de kommer till högstadiet. Enligt lärarna är det högst sällan eleverna har nått läroplanens mål i musik när de börjar högstadiet.
Med dagens upplägg ska eleverna tillskansa sig två tredjedelar av kunskaperna och färdigheterna inom musik innan de börjar i sjuan. Läroplanens mål är högt satta och förutsätter egentligen specialiserade musiklärare även på låg- och mellanstadiet. Men det finns oftast inte och då får klassläraren axla ansvaret – ofta med bristfällig tillgång till utrustning och lämpliga lokaler.
Lärarna Arbetarbladet pratat med tycker att en större del av musikundervisningen skulle förläggas till högstadiet, där det finns utbildade musiklärare.
I synnerhet om de ännu mer skärpta målen i den nya läroplanen ska kunna nås.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 6 mar 2010 16:18 Broder Tuck (Ej registrerad)
En annan allvarlig sida av för stora grupper i, framför allt de praktiskt/estetiska ämnena i grundskolan, är att det snabbt övergår i att vara rena arbetsmiljfrågor. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att det t.ex. inte förekommer skadligt starka ljudnivåer i undervisningssituationen. Både elevers och personalens hörsel drabbas om inte arbetsmiljön anpassas. Arbetsgivaren brister ofta i sitt arbetsmiljöansvar och försöker i det längsta att undvika att vidta åtgärder. Arbetsmiljöverket har fått ta hand om många sådana ärenden runt om i landet, på skolor där arbetsgivaren inte sett till att få ned bullernivåerna i t.ex. musikundervisningen genom att anpassa gruppstorleken.
Skrivet 5 mar 2010 10:05 Robin Hood (Ej registrerad)
Det kommer faktiskt mycket pengar till kommunerna för att bedriva skola MEN nästan 50% försvinner i den kommunala administrationen!
Att se till att mer av pengarna/statliga anslagen, kommer verksamheten till del skulle lösa mkt av problemen med för stora grupper och för liten möjlighet till elevhjälp.Ansvaret för detta ligger inte nere på rektorsnivå utan sådant beslutar grundskolechef, politiska tjänstemän och kommunala politiker om. Det är ren stöld av statliga medel att styra specialdestimerade skolpengar till lokala fastighetsbolag och övertung administration mm !