Nekades bli veterinär – stämmer SLU
Relaterat
Varje år söker över tusen personer till landets enda veterinärprogram vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Mellan 80 och 100 personer blir antagna. Det krävs högsta betyg eller högsta resultat från högskoleprov för att komma in.
Alla 44 kvinnor har läst flera år på folkhögskola och gått ut med högsta betyg. De har sökt veterinärutbildningen 2006 och 2007 i urvalsgruppen folkhögskolebetyg. Samtliga kvinnor nekades plats på utbildningen, alla åtta platser i den kvoten gick till män.
38 gånger större chans
Sveriges lantbruksuniversitet använde sig av en viktad lottning vid antagningen för att väga upp veterinärutbildningens kvinnodominans. Enligt kvinnornas företrädare från organisationen Centrum för rättvisa hade en manlig sökande 38 gånger så stor chans att komma in, jämfört med en kvinnlig sökande.
Lotten Fagerström är en av dem som drabbats av
systemet. Hon var med vid rättegången i Uppsala i går.
– Att bli veterinär har varit en dröm sedan jag var liten. Jag läste upp mina betyg på folkhögskola i två år för att jag skulle komma in på veterinärsutbildningen. Den tiden och de pengarna är bortkastade på grund av att jag råkar vara en tjej.
Hon tycker att SLU borde ändra intagningskraven.
4,4 miljoner kronor
– Det måste bli en förändring. De borde kolla lämplighet bland de sökande genom till exempel intervjuer och prov, för att hitta de som är genuint intresserade.
– Som sökande vill jag gärna veta i förväg att det är riktad lottning, för i sådana fall kan jag söka i flera grupper.
De 44 kvinnorna har stämt SLU, i Uppsala på 4,4 miljoner kronor för att de i praktiken fråntagits chansen att komma in på veterinärutbildningen. Fallet mot SLU är Sveriges första grupprättegång om diskriminering.
– Det är ett pilotmål som får konsekvenser för tusentals unga människor som söker till högskolan varje år, kommenterar Gunnar Strömmer vid Centrum för rättvisa, som är ombud för kvinnorna.
Centrum för rättvisa anser att missgynnandet bryter mot både svensk lagstiftning och EG-rätten.
SLU hävdar att det ingår i universitetets uppdrag att verka för mångfald när det gäller etnicitet, kön och ålder.
30 mars meddelas domen.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 18 feb 2009 05:11 JS (Ej registrerad)
"Underrepresenterat kön" har man använt som urvalskriterium på civilingenjörslinjer sedan åtminstone början på 90-talet. Jag har aldrig hört nåt bråk om den saken?! I det här fallet har du åtminstone lottning, om än en viktad sådan. Problemet är inte att SLU i förtid försöker styra upp den framtida köns-obalansen i yrket. Problemet är att det finns färre utbildningsplatser än intressede. Å andra sidan kanske det inte finns jobb för fler veterinärer, men det vet jag inget om. I sådana fall, om det är så, får man inse att alla kan inte komma in.
Skrivet 17 feb 2009 13:56 Lotten (Ej registrerad)
Jag vill bara förtydliga vissa saker i artikeln. Hela proceduren är väldigt omfattande och det är svårt att få med alla fakta och omständigheter kring fallet. Att det behövs fler män för att disktriktsveterinär är ett tungt jobb är fel, t.o.m enligt SLU`s representant i rättegången. Det är ett "tungt" jobb för att det är obekväma arbetstider, man har alltid jour, m.m. Den fysiska biten är inget större problem alltså. Många kvinnor jobbar med hästar och klarar det alldeles utmärkt. Vi har inget emot att det kommer in fler män på utbildningen men det skall göras på lika villkor. 2006 och 2007 gjordes urvalet på ett ytterst tveksamt sätt och det är det vi reagerat på. Det finns bara ett universitet i Sverige som har denna utbildning och då vill vi att alla ska lika stor chans att komma in. Jag hade inte velat ha någon som helst förtur för att jag är kvinna om omständigheterna hade varit omvända. Jag vill komma in på mina meriter och inget annat och så känner vi alla i gruppen.
Skrivet 17 feb 2009 12:18 Lassel (Ej registrerad)
Självfallet skall i första hand män väljas till en utbildning som syftar till ett tungt och ansvarsfullt arbete. Beviset på brist i balans och insikt är ju tydligt när man nu kritiserar systemet att vikta , något man ALDRIG hör gnäll om när det gäller att diskriminera män. Nej gnällandet tydliggör varför man måste ha viktningssystem här...
Skrivet 17 feb 2009 11:36 OFATTBART (Ej registrerad)
OTROLIGT! LEVER VI PÅ 30-TALET! TRODDE DET VAR 2009.
Skrivet 17 feb 2009 10:23 Jonas (Ej registrerad)
Nämen vad nu då? När avvikelserna sker åt det motsatta hållet, dvs att kvinnor kvoteras in, så är allt guld och gröna skogar. Men när män av samma anledning blir kvoterade så blir det ett jävla liv...
I grunden är kvotering skit och bör avskaffas omgående. Män och kvinnor ska i alla sammanhang bedömas efter kvalifikationer, inte efter vilket kön man råkat få.
Skrivet 17 feb 2009 10:17 Bondpojk (Ej registrerad)
I Sverige har vi ett system med distriktsveterinärer som styrs från Jordbruksverket. Erfarenhetsmässigt är arbetet som distriktsveterinär understundom mycket fysiskt krävande, man arbetar med stora djur i stall och ladugårdar. Den kraftfulla överrepresentationen av kvinnor i veterinärutbildningen skapar brist på distriktsveterinärer. Det är ytterst få kvinnor som väljer denna mer fysiskt krävande del av veterinäryrket. De väljer huvudskligen att arbeta med smådjur.
Kvoteringen av män till veterinärutbildningen har alltså inget att göra med jämställdhet, utan mer det framtida behovet av distriktsveterinärer, som klarar av att hantera jordbrukets djur.
Skrivet 17 feb 2009 10:05 "Mansgris" (Ej registrerad)
Löjligt! Inkvotering finns överallt i samhället, men när männen gynnas - då gråter kvinnorna ut i media.
Skrivet 17 feb 2009 09:58 Frågvis & provokativ (Ej registrerad)
Kanske lite provokativt... men jag måste ställa frågan: Varför är detta inte o.k. när det är o.k att positivt särbehandla kvinnor till riksdagsplatser, chefsjobb och till industriutbildningar?
Naturligtvis är det olyckligt att en hel insökningskvot, i det här fallet för folkhögskola, används för ändamålet - men i grunden borde det inte anses fel! Eller??????