Fråga

Jag brukar läsa olika frågespalter om bland annat juridik och det skrivs ibland om laglott och ibland arvslott. Vad är skillnaden?

Svar:

Laglotten är hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge.

Om arvlåtaren, en far, avlider och efterlämnar 200 000 kronor och två barn, A och B, är arvslotten 100 000 kronor för var och en av dem enligt lag.

Om arvlåtaren i exemplet har skrivit ett testamente där han förordnat att C ska ärva all kvarlåtenskap, så kan A och B påkalla jämkning av testamentet för att få sina laglotter. C ärver 100 000 kronor och A och B erhåller sina laglotter om 50 000 kronor vardera, det vill säga hälften av arvslotten om 100 000 kronor.

Av exemplet framgår att arvlåtaren genom testamente fritt kan disponera över hälften av sin kvarlåtenskap när denne efterlämnar bröstarvingar. Bröstarvinge har rätt att erhålla sin laglott även om arvlåtaren testamenterat bort all kvarlåtenskap till någon annan eller någon av bröstarvingarna. Bröstarvinge kan naturligtvis välja att inte påkalla jämkning av testamentet.

Det är enbart bröstarvingar som har rätt till laglott. En arvlåtare som inte efterlämnar bröstarvingar kan fritt testamentera bort hela sin kvarlåtenskap. En arvlåtare A efterlämnar 300 000 kronor och två helsyskon, B och C, som arvingar. Utan testamente ärver B och C 150 000 kronor vardera. Men om A skrivit ett testamente, att D ska ärva all kvarlåtenskap, så ärver inte B och C någonting. De har inte någon rätt till laglott och kan således inte påkalla jämkning av testamentet. Naturligtvis kan A även testamentera all sin kvarlåtenskap till ett av sina syskon A eller B.

Laglotten är som ovan sagts hälften av arvslotten, vilket innebär att om arvlåtaren efterlämnar 600 000 kronor och ett barn så är laglotten 300 000 kronor, två barn 150 000 kronor vardera, tre barn 100 000 kronor vardera, två barn och två barn till ett avlidet barn så utgör laglotten 100 000 kronor vardera för barnen och 50 000 kronor vardera för barnbarnen och så vidare.