Arne växte upp i ett torp i Sällvallen i Hedesunda. Torpet kallades för Pellas.

Där bodde han tillsammans med sina föräldrar Karl och Linnea samt sina bröder Karl-Erik och Carl fram till år 1941. Mormor Karin var en viktig person i Arnes liv och hon bodde tillsammans med familjen till sin död 1950.

På vintern 1941 flyttade barndomsfamiljen till Dalfors, en by ett par kilometer från Åshammar.

När Arne bodde i Dalfors, mötte han Meit, sin livskamrat under 60 år.

Arne och Meit fick tre döttrar, Britt-Inger, Monica och Solveig.

Arne var en mycket kunnig och omtyckt snickare. Han hade konstnärliga drag i sin mångsidighet, som kom till uttryck i ritande av hus och finsnickeri. Han tillverkade bland annat Moraklockor och bord i furu.

På sin fritid i aktiv ålder ägnade han sig med stort intresse åt älgjakt. Han var jaktledare under en tioårsperiod.

Han älskade att vara i naturen. Ofta tog han med sig sin familj ut på äventyr i skogen.

År 1961 köpte Arne en ladugård på Åsby fäbodvall i Hedesunda. På den fäbodvallen hade Arnes mormor Karin arbetat som stinta i 40 somrar. Där hade Arne själv lekt som barn.

Ladugården byggdes om till en fäbodstuga. Fäbon blev Arnes livsverk. Han timrade på egen hand flera stugor.

Fäbon är familjens samlingsplats, där barn, barnbarn och barnbarnsbarn funnit mycket glädje och gemenskap. Arne tyckte om att busa med barnbarnen. Han blev en lekmorfar.

Arne älskade sin familj och hans famn var alltid öppen att ta emot de sina.

Då Arne hade glimten i ögat fann han vänner var han än befann sig. Så var det ända in i livets slutskede.

År 2010 avled Meit. Det blev en stor saknad efter henne.

Arne kom aldrig över förlusten av sin livskamrat.