Vi är väldigt många som undrar om detta är så lämpligt.

5 april 2009 blev vi kallade till dagiset där det skulle vara en information till de ”berörda” eftersom vi ifrågasatt detta. De var två damer varav en chef från Omvårdnad, som skulle svara på våra frågor. De kunde först och främst inte förstå hur vi ens kunde tänka tanken att det skulle kunna vara någon fara med att ha ett boende för psykiskt sjuka några meter från ett dagis med 60 barn. Damerna tyckte att vi ”Svenssons” var en större fara för barnen än de sjuka. När vi frågade vilken typ av psykiskt sjuka människor som skulle bo där kunde de inte ge något svar.

En fråga som kom upp var om det skulle kunna bo människor med sexuella störningar gentemot barn där och vi fick till svar att det kunde de inte ge några garantier om, men även om det var det är det ”aldrig några problem generellt sett”. Damerna från Omvårdnad sade i stället att dessa ”kunder” skulle kunna få prya på dagiset och ta hand om våra barn. En ung mamma frågade om det rör sig om farliga personer? Nej då, fick vi till svar. Men man kunde sedan inte förklara varför personalen skulle ha larm direkt till polisen.

Jag känner flera personer inom polisen som säger att de väldigt ofta får rycka ut till denna form av boenden och det är ju märkligt om det inte finns någon fara. I Halmstad till exempel har ett sådant här gruppboende rapporterat 66 incidenter på ett år och då är förmodligen mörkertalet mycket större då personalen inte anmäler saker.

Vi tyckte inte att vi fick svar på våra frågor och damerna lovade att kontakta oss igen. De fick våra mailadresser och telefonnummer. Nu har det gått åtta månader och jag undrar, Christina Westman, chef för Omvårdnad, när kommer ni att höra av er?

Det känns som om det kvittar nu när beslutet vunnit laga kraft.Vi frågade samtidigt en i personalen på dagiset vad de ”personligen” tycker om detta och fick till svar ”Det förstår du väl att jag inte kan säga något – vi har ju samma arbetsgivare!” Jag bara undrar vad hon egentligen tänker.

Orsaken till detta beslut är naturligtvis pengar. Jag har hört från källor att kommunen hade stängt 24 kundboenden och måste inom en viss tid kunna leverera nya boenden, annars får man betala skadestånd. Då blir det denna brandkårs- utryckning som planchefen ovan berättade om.

Det är nu andra gången på kort tid som det sker stora förändringar i Lindbacka. Vad ska vi förvänta oss härnäst? Kanske ett fängelse – det är väl också en typ av boende som ryms inom en detaljplan.

Förbannad