Jag skriver i vrede
Relaterat
Jag är 78 år. Började min första anställning när jag var 15. Mina föräldrar saknade resurser för att möjliggöra studier. Jag växlade därför arbete med studier (korrespondenskurser, folkhögskola) och avlade så småningom en högskoleexamen.
Denna resulterade så småningom i högt kvalificerade anställningar inom såväl stat som kommun. Jag är inte ensam om att ha gått den ”långa vägen”. Men att vi efter denna långa vandring där vi mer än en gång arbetat i vårt anletes svett ska betraktas som enbart tärande och icke tillhöra skiktet samhällsbärare, hade vi aldrig väntat att få höra från landets statsminister. Det visar råheten och högmodet från den som borde sträva efter att hålla ihop nationen. Jag vill inte, vilket troligen också gäller övriga som haft en liknande levnadsbana, bli betraktad som tärande i motsats till de som i dag har ett arbete.
Uttalandet från Reinfelt är inte ett olycksfall i arbetet. Det samhälle som han och hans likar vill skapa har inte plats för bland annat de kategorier jag nämnt. Segregering, utanförskap, och ojämlikhet är honnörsord för dem och solidaritet är något fult.
Reinfelt och hans hust- ru har under Alliansens fyraåriga skattesänkningsperiod (för de rika och de med arbete) själva fått sin skatt sänkt med 125 000 kronor varje år. Mot detta kan sättas (jag klagar inte) att jag betalar cirka 100 000 kronor per år i skatt som pensionär. Trots detta vill Alliansen att gapet mellan arbetande och övriga ska öka.
De löntagare som i dag tänker lägga sin röst på Alliansens segregationspolitik borde tänka sig för både en och två gånger.
Även om de inte vill ställa sig solidariska med de utanför arbetslivet, bör de kanske fundera över vad som sker med dem själva om de kommer att tillhöra någon av kategorierna, arbetslösa, sjuka och pensionärer.
Jag vill än en gång betona att jag känner en djup vrede och synnerligen kränkt av att höra dessa ord från en person som redan från födseln befunnit sig i den grupp, där han aldrig behövt avstå från det livets goda, som han nu med sin politik missunnar en stor del av Sveriges folk.
Humanism och solidaritet borde vara styrande om vi ska gå mot ett mer civiliserat samhälle. Med Reinfeldts och Alliansens politik fjärmar vi oss alltmer från ett sådant samhälle.
Olle Ljungbeck, Gävle










Senaste kommentarerna:
Skrivet 2 sep 2010 21:26 Rolf (Ej registrerad)
Olle skriver som vanligt helt underbart, jag önskar jag kunde skriva och betala lika mycket i skatt som han. Men jag började jobba redan som 12-åring med att dela ut Arbetarbladet. Jag fick 100 Kr per månad för 104 dagliga tidningar. Ja, egentligen skulle det bara vara 103,men jag lovade ett äldre par som bodde långt på sidan av allfarvägen, attleverera tidningen i farstun. Det gick bra tills jag en dag en dag körde omkull i en backe ,dök med huvudet före i ett dike och blev tillfälligt förlamad. I en "evighet" låg jag och tänkte :Jag blir en tärande medborgare resten av mitt liv."Men jag kvicknade till och körde ut mitt kära AB i 2 år tills jag fick ett riktigt jobb.Lika tur hade inte en syster som blev halvt förlamad redan vid födseln. Hon har alltid varit en nagel i ögat på borgerligheten, hon har aldrig betalat in någon skatt och inte har hon någon uppskjuten lön att dra av skatten på.Men lika förbannat lever hon och är till besvär för alliansen.
Skrivet 2 sep 2010 11:15 maggan (Ej registrerad)
Det måste finnas folk som arbetar för att vårt välstånd skall kunna bevaras. De som arbetar måste ha morötter för att vilja fortsätta med detta. Om man får lika mycket när man stämplar som när man arbetar varför skall man då arbeta. Olle var inte så bitter. Livet är kämpigt för de flesta och det är inte alls så säkert att vi mår så bra av denna materialism
Skrivet 2 sep 2010 11:12 Cia (Ej registrerad)
Att gynna en grupp betyder inte att en annan blir lottlös, det är din tolkning. Pensionärer kommer fortfarande att få pension och dessutom lägre skatt än tidigare.
Att jämföra en skattesänkning för två personer i ett hushåll med vad du betalar i skatt är fullständigt irrelevant och oärligt. Visst, de är höginkomsttagare och har det bra ställt, men hur mycket betalar de i skatt, sammanlagt per år? Har du den siffran också?
En snabb koll visar att enbart Fredrik har betalat runt 750000 kr i skatt förra året. Filippas lön hittar jag inte just nu, men med gamla uppgifter så borde hon ha betalat runt 300000 kr i skatt. Sammanlagt över en miljon kr i skatt. Utöver det betalar deras arbetsgivare (iofs stat och landsting) arbetsgivaravgifter på uppskattningsvis 725000 kr.
Använd gärna dessa siffror när du jämför vad du betalar i skatt och sätt skattesänkningen i relation till detta.
Skrivet 2 sep 2010 10:49 aldor (Ej registrerad)
Jag är född 1940 och uppvuxen i ett arbetarhem. Socialdemokraterna gjorde underverk för oss i vår familj genom att bekämpa "patronerna" och ge arbetarna drägliga villkor.
Patronerna blev med tiden mänskliga och socialdemokraternas kamp riktades istället mot kapitalismen, kommunismen och "högerspöket". Kapitalismen (marknadsekonomin) blev rumsren och S bildade allians med V och konturerna av högerspöket suddades bort med Nya Moderaterna.
Fienderna har försvunnit för S och då är det ju svårt att få stöd för sin politik. Oavsett hur talangfull eller inkompetent partiledaren är. Så skäll inte för mycket på Mona Sahlin inte ens Wetterstrand kan sälja S politiken till väljarna.
De som skall klandras är S´s strateger. De har en fenomenal taktiker i Mona Sahlin men har gett henne ett uselt koncept att sälja till väljarna. För väljarna har förstått att skatt på eget arbete är den bästa skatten.
Mer arbete - mer skatt (men med lägre %-sats) - mer till välfärd. Så vill vi ha det.
Skrivet 2 sep 2010 09:33 Ulla (Ej registrerad)
Svar till Jag skriver i vrede:
Tack Olle Ljungbeck för din kloka insändare! Jag instämmer i din djupa vrede. Jag är också uppväxt i ett arbetarhem, där min far var dubbelarbetande, för att kunna bidra med pengar till sina föräldrar, då hans far i unga år fick stendammslunga i sitt arbete vid Söderfors Bruk. Vill svenska folket tillbaka till dessa tider? I sin otäcka bok " Det sovande folket" skriver Fredrik Reinfelt att inga bidrag utöver svältgränsen skall subventioneras för sjuka och arbetslösa för att inte ge folket falsk trygghet. Utdrag ur hans bok finns hos bloggen www.alliansfrittsverige.nu Boken finns även för nedladdning. Med vänlig hälsning Ulla Ekenberg