Torsdag 2 september 2010

Arbetarbladet



Sök på arbetarbladet.se

Debatt

Publicerad 2 mars 2010
Textstorlek 1 2 3

Jobbskatteavdraget skapar jobb

Relaterat

En av alliansregeringens viktigaste reformer för att minska utanförskapet och få fler människor i arbete är det så kallade jobbskatteavdraget. Det har inneburit att regeringen har sänkt skatten och särskilt för människor med låga eller normala inkomster. Skatten har sänkts under fyra olika steg och har till exempel inneburit att en sjuksköterska eller metallarbetare fått cirka 1 700 kronor mer att behålla av lönen varje månad. Översatt per år innebär det nästan en hel extra månadslön.

Sverige har länge i jämförelse med andra länder i västvärlden valt att beskatta låg- och medelinkomsttagare särskilt hårt. Det är bakgrunden till alliansregeringen valt att rikta skattesänkningarna till främst dessa grupper genom att tre fjärdedelar av jobbskatteavdraget går till dem som tjänar under 31 000 kronor i månaden. För en vanlig familj innebär reformen närmare 2 500 kronor mer i plånboken varje månad. Samtidigt betyder jobbskatteavdraget också mycket för den stora gruppen soloföretagare, eftersom det också ger sänkt skatt på näringsinkomster.

Beräkningar visar vidare att jobbskatteavdraget skapar jobb. Både det Finanspolitiska rådet och LO har i olika rapporter redovisat att avdraget medför att människor går från utanförskap till arbete. Nu visar även en utredning från Riksrevisionen att jobbskatteavdraget har fått en tydlig effekt och att nästan 90 000 personer har kommit i arbete som ett direkt resultat av reformen.

Socialdemokraterna har vid varje gång vi röstat i riksdagen om nya steg i jobbskatteavdraget givit det kalla handen. Visserligen har de i efterhand accepterat delar av jobbskatteavdraget men det är tydligt att de är motståndare till människor med låga inkomster ska få lägre skatt. Inför valet ska det nu bli intressant att ta del av hur mycket skatten ska höjas för vanligt folk. Det kommer inte längre duga att i retoriken tala om endast rika människor ska få höjd skatt utan nu blir det upp till bevis. Från alliansen kommer vi fortsätta att prioritera en jobbskapande arbetslinje.

Tomas Tobé
Riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson (M)

Publicerad 2 mars 2010
Textstorlek 1 2 3

Senaste kommentarerna:

Skrivet 7 mar 2010 18:43 Uffe (Ej registrerad)

Fradar, så här är det. Vårt skattesystem tillkom under Göran Perssons tid vid makten. För beräkning av statlig skatt finns två brytpunkter, nedre resp. högre, som båda är indexreglerade. För beskattningsbara inkomster under den nedre brytpunkten utgår ingen statlig skatt. Beskattningsbara inkomster över denna brytpunkt erlägger 20 % i statlig skatt. Beskattningsbara inkomster över övre brytgränsen drabbas av en 5 %-ig s.k. värnskatt. Alliansen har inte förändrat denna konstruktion i skattesystemet. Alliansen har värnat om låg-och medelinkomsttagare med det s.k. jobbskatteavdraget.
Trots att jag är pensionär och inte tillhör dem som betalar statlig skatt unnar jag de yrkesverksamma den lättnad som jobbskatteavdraget medför.

Skrivet 6 mar 2010 15:30 Fradar (Ej registrerad)

Okey Uffe.

Rätt ska vara rätt...
Men är det som du säger så är det ännu mer raffinerat hur
alliansregimen sänker skatterna för de som har det bäst på
bekostnad av de svagaste.
Varför har man inte pratat om det lika högt som man gjort om
skattesänkningarna för vårdbiträdena?

För mig spelar det inte så stor roll om det är "Äppelskatt",
"Päronskatt" eller en "Bananskatt". Det hela är lika förbannat
genomruttet i alla fall.
Narcissism-politiken från alliansregeringen börjar få mig att må
riktigt illa…

Skrivet 4 mar 2010 09:02 Uffe (Ej registrerad)

Fradar, du blandar in andra förändringar än jobbskatteavdraget när du nämner den högre besparingen som tillfaller de med högre inkomster. Det är höjningen av brytpunkten för statlig skatt som du blandat in. Du vet detta med äpplen och päron! Rätt ska vara rätt. Diskuterar man jobbskatteavdrag ska man inte blanda in andra faktorer.

Skrivet 4 mar 2010 05:32 Fradar (Ej registrerad)

Svar till Uffe:

Uppgifterna kommer från just den källa du nämner, jobbskatteavdrag.se.
Det jag, och Tobé pratar om är det som du hittar under
"Mer över till dig sen 2006 (kr/månad)".

Jag har utgått från en genomsnittskommun och avrundat siffrorna till jämna hundratal. Inga osanningar.
Det jag vill påvisa är att effekten av avdraget gynnar de med höga inkomster.

Något man inte pratar om...

Skrivet 3 mar 2010 13:37 Uffe (Ej registrerad)

Du Fradar, var har du hittat dessa uppgifter? Enligt www.jobbskatteavdrag.se är jobbskatteavdraget maximalt 1 754 kr/månad. Upptrappningen tar slut vid vid en månadslön på ca 30 000 kr. Det är önskvärt att insändare och kommentarer är fria från rena osanningar. Jag är pensionär men gläds med dem som åtnjuter skattereduktionen.

Skrivet 2 mar 2010 22:00 Fradar (Ej registrerad)

Som vanligt nämner vi inget om människor med höga inkomster och jobbskatteavdragets effekter för dem.

De med inkomster som Tobé har ensamma fått 700:- MER än paret i den "vanliga familjen" (3200:-/mån). De har fått mer än dubbelt så mycket som ett vårdbiträde.

Vårdbiträde: 19 600:-/mån. =1 400:- mer.
Metallarbetare: 24 000:-/mån =1 700:-
Privat tjänsteman: 31 000:-/mån =2 700:-
Riksdagsledamot: 54 500:-/mån =3 200:-

Det är ganska tydligt vilka som tjänar mest på det hela. Höginkomsttagarna och de över medelinkomster...
Eller hur Tobé?

Innehåll

Annat innehåll

Det gäller för debattinlägg

Debattinlägg skickas till debatt@arbetarbladet.se eller Debatt, Box 287, 801 04 Gävle. Debattartiklar ska vara undertecknade med namn. Signatur godtas inte. Namn, adress och telefonnummer måste bifogas den insända artikeln. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta insända bidrag.

Sök bland alla insändare

luft
luft
luft
luft
luft
luft
luft luft
luft

Kontaktinformation