Forskning är sökande efter ny kunskap, men det är svårt att forska om vad som gör att elever når goda kunskaper och hur skolan kan främja en gynnsam personlig utveckling för eleverna.
Vad är det som skapar den bästa inlärningsmiljön? Är det samhällets syn på värdet av utbildning? Skolans styrning? Välutbildade och engagerade lärare? Bra rektorer? Handlar det om vilka pedagogiska metoder som används? Är det en resursfråga? Är det bättre med små elevgrupper än stora? Bemötande och bekräftelse av eleverna? Är politikerna viktiga? Gäller det att ha rätt föräldrar?
Det forskas om förskola, skola och utbildning i Sverige, men staten satsar bara små resurser. Och det finns ingen central aktör som ansvarar för att sammanställa och granska den evidensbaserade forskningen. Det sker däremot i Danmark.
Det danska Clearinghouse har till uppgift att främja just utbildningsvetenskaplig forskning, skapa överblick över aktuell utbildningspraxis och förmedla den till rektorer, lärare och politiker. Sverige borde följa Danmarks exempel!
Forskaren John Hattie vid universitetet i Auckland, Nya Zeeland, presenterade 2009 en metastudie som går igenom resultaten från ett stort antal forskningsstudier inom utbildningsområdet. Hatties syfte är att bedöma vilka ”undervisningstekniska grepp” som verkar ha stor påverkan på elevernas skolresultat.
Det Hattie kallar skadligt är bla. åldersblandad undervisning, problembaserad inlärning och att elever själva ska bestämma sin inlärning. Bland starkt positiva effekter finns insatser för att minska störande beteende i klassrummet, strukturerad utvärdering av lärares undervisning samt undervisning i högre takt för begåvade elever.
Hattie förespråkar helt riktigt en mer vetenskaplig approach gentemot skolan och skolans styrning. Enligt honom borde skolutvecklingen styras mer av forskning och mindre av ideologier än idag. Skolforska mer och skolforska rätt!

Lars Flodin
Ordförande Sveriges Skolledarförbund