Att matcha patienter direkt till rätt vårdprofession medför snabbare hjälp, minskat lidande och frigör onödiga kostnader för hälso- och sjukvården. Detta sker inte i dag vilket drabbar medborgarna dubbelt. Dels som skattebetalare genom misshushållning, dels som patienter genom sämre vårdkvalitet. Sjukgymnastförbundet har startat kampanjen ”Inget val utan rörelse” där vi vill väcka frågan hos våra politiker så att en förändring sker.
Alla människor har rätt till ett friskt och hälsosamt liv. Idag är målet utmanat av såväl begränsade resurser som av komplexa folksjukdomar. Traditionella arbetsformer skapar onödiga köer, ineffektivt hänvisande och frustration för många vårdsökande. Om en hög ambitionsnivå för hälso- och sjukvård ska kunna behållas måste allas kunskap och nya arbetssätt användas.
Idag arbetar ett 20-tal kvalificerade yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Professioner som samhället understödjer med högskoleutbildning för att svara upp mot nationella hälsomål. I detta sammanhang är det tråkigt att konstatera att all tillgänglig kompetens inte tas tillvara på ett tillfredställande sätt. Sakkunskap som många gånger kan vara lösningen på problem för såväl enskilda som för samhället i stort.
I Landstinget Gävleborg görs varje år drygt 16 000 besök till allmänläkare på vårdcentral eller motsvarande, inom 7 dagar från första kontakten. Den vanligaste besöksorsaken till allmänläkare är infektioner, därefter kommer problem i rörelseorganen.
Sjukgymnastisk behandling i det akuta skedet ökar möjligheten för patienter med ont i rygg, nacke eller axlar att bli bra och snabbt återgå till arbete. Lidandet minskar både kroppsligt och privatekonomiskt. Därför har flera vårdenheter i landet redan förändrat sina rutiner och hänvisar numera patienterna direkt till rätt kompetens – från allra första kontakten.
Genom aktivt styrda patientflöden frigörs viktiga resurser. Det är en utveckling som svensk hälso- och sjukvård behöver.
I Gävleborg har drygt en fjärdedel av dem som varit sjukskrivna mer än två veckor smärta i leder och muskler. Inflödet av långtidssjuka minskar genom aktiva patientflöden vilket gynnar landets ekonomi. Resurser kan då flyttas från att rehabilitera långtidssjuka till att förebygga ohälsa.
Förra året hade Landstinget Gävleborg kostnader på ca 151 miljoner kronor för s.k. hyrläkare (Källa: Dagens Samhälle). Genom att bättre använda redan befintlig kompetens skulle en stor del av denna kostnad kunna undvikas. En ytterligare bonus är att ett sjukgymnastbesök kostar landstinget hälften av ett läkarbesök.
Frågan om aktivt styrda patientflöden måste upp på den politiska agendan. Landstingspolitikerna i Gävleborg måste höja ambitionsnivån och besluta att alla vårdenheter ska arbeta medvetet med effektiva patientflöden. Detta kan enkelt göras i riktlinjer, budget och regelböcker för hälsovalet. Allt annat är såväl mänskligt som ekonomiskt oförsvarbart.
Karin Östling ordf. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Gävleborg
Anna Hertting ordf. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund