Sverige står inför ett vägval. Efter den djupaste finanskris vi upplevt sedan 1930-talet ser vi nu flera tecken på att en vändning är på gång. Det understryker vikten av en politik för tillväxt som stärker de positiva utsikterna för Sveriges ekonomi. Reformer för ökade möjligheter till jobb, fler företagare och förbättrade marginaler för hushållen är centrala i detta. Därför är det också av stor betydelse att inte genomföra skattehöjningar som negativt skulle påverka utvecklingen.
Vid sidan av direkta skatter på arbete och företagande har indirekta skatter en tydlig inverkan på Sveriges möjligheter att snabbt ta sig ur krisen. En sådan skatt är den på diesel och bensin som påverkar hushållens köpkraft och kostnaderna för transporter.
I ett vidsträckt och glest befolkat land som Sverige är bilen för många en nödvändighet. Den behövs inte bara för resor till och från arbetet, utan är också ett måste för många människors möjligheter att få vardagen att gå ihop. Svenska företag är beroende av bra och billiga transporter för att kunna växa och utvecklas.
Vänsterpartiernas förslag till bensinskattehöjning innebär ett hårt slag mot stora delar av Sverige och svensk ekonomi. Den sammanlagda höjningen av koldioxidskatt på minst 49 öre per liter bensin, inklusive moms, innebär att en vanlig bilist får ökade kostnader på cirka 600 kronor per år. För en genomsnittlig åkare blir kostnadsökningen cirka 21 200 kronor per år och för en genomsnittlig regiondistributör runt 5 300 kronor per år.
Bensinskatten slår också hårdare mot människor med mindre marginaler. Särskilt drabbas människor i glesbygd, barnfamiljer och pensionärer. Pensionärer får heller inte del av eventuella förändringar av reseavdraget. Företagare som är i behov av bilen tillhör också de som drabbas extra hårt.
Bensinskattehöjningen motiveras av Vänsterpartierna med att den är nödvändig för att nå klimatmålen. Det är en för tillväxten, hushållen och företagandet kostsam klimatpolitik. Faktum är att Sverige redan har den mest ambitiösa klimat- och energipolitiken i Europa. Vi har ton för ton presenterat hur utsläppsminskningarna på minus 40 procent till år 2020 ska ske.
En kombination av ekonomiska styrmedel och klimatinvesteringar tillsammans med insatser i andra länder gör att vi har goda förutsättningar att nå våra uppsatta mål. Inte minst är klimatinvesteringar i andra länder en betydligt mer kostnadseffektiv metod än höjda svenska skatter. Sammanlagt minskar vårt klimatskattepaket, tillsammans med övriga förändringar av ekonomiska styrmedel, utsläppen med fyra gånger mer än en bensinskattehöjning på 49 öre.
Alliansen har nu enats om ett tydligt löfte till väljarna inför valet 2010: Vi höjer inte bensinskatten under kommande mandatperiod. Det innebär att inga tillkommande aktiva bensinskattehöjningar kommer att genomföras. Så värnar vi hushållens marginaler samtidigt som vi skapar bra villkor för tillväxt, jobb och företagande när Sverige tar sig ur krisen.
Fredrik Reinfeldt
Maud Olofsson
Jan Björklund
Göran Hägglund