I de flesta med Sverige jämförbara länder, är löneläget för rektor betydligt högre. Detta kan ses som ett uttryck för en medvetenhet om de skolforskningsresultat som visar på rektors avgörande betydelse för framgångsrika skolor. Lönesättningen av Sveriges rektorer sker i en miljö där höga chefslöner inte är lika vanliga som i andra verksamheter. Det är en följd av historiska förhållanden. Ska det i framtiden vara möjligt att rekrytera bra chef till skolan måste lönerna i skolan vara konkurrenskraftiga i förhållande till andra verksamheter.
Skolan och skolans ledaruppdrag har förändrats dramatiskt de senaste femton åren. Den tidigare regelstyrda skolan som utgick ifrån ett slags rätt- och feltän-kande har blivit en mål- och resultatorienterad verksamhet. Som rektor har man i dag det hela och fulla ansvaret för verksamheten vid sin enhet. Det handlar om skolans måluppfyllelse, dvs. elevernas resultat både vad gäller kunskaper och andra färdigheter. Att utveckla kvaliteten. Att hålla reda på och prioritera hur resurserna ska användas på bästa sätt. Att tillsammans med lärarna finna kreativa lösningar på undervisningsmässiga utmaningar. Att bekämpa mobbning, förebygga våld, hot etc. Och att försöka tillgodose både lokala politikers krav/förväntningar och föräldrars önskemål rörande sina barns skolgång.
Elevernas resultat blir sämre, ekonomin tuffare och kraven och arbetsbelastningen för medarbetare blir allt större och samtidigt förväntas rektor göra underverk. Där-för är det är viktigare nu än någonsin att satsa på rektor.
Den skolhuvudman som menar allvar med en bättre skola satsar på sin rektor. På större inflytande över resurserna, tid för pedagogisk ledning och högre chefslön. Med satsningar på rektor byggs också lärares förutsättningar. På så sätt byggs grunden för elevernas resultat.

Stefan Grybb
Ordförande i Sveriges Skolledarförbund i Gävle