Sveriges skattetryck ligger i världstoppen. Vi ligger inte längre på första plats, Danmark har passerat oss. Som tvåa på listan har vi dock världens näst högsta skatter. Ungefär tre av fem kronor går till att betala skatt för den som har en genomsnittslön.

I Gävleborgs län har vi en situation där kommunalskatten och landstingsskatten fortfarande är betydligt högre än genomsnittet i riket vilket innebär att gävleborgarna betalar in mer skatt varje månad än genomsnittssvensken för att få den vård, utbildning och omsorg som skatten skall täcka.

Det finns två sorters skatter. Dels synliga, dels osynliga. De synliga skatterna redovisas tydligt, till exempel inkomstskatten på lönebeskedet och fastighetsskatten i deklarationen. Till de osynliga skatterna hör främst löneskatter (arbetsgivaravgifter), moms och diverse punktskatter. Till skillnad från de synliga skatterna redovisas inte de osynliga skatterna på ett för den enskilde medborgaren tydligt, enkelt och begripligt vis.

Mycket talar för att politiker, oavsett färg, föredrar osynliga skatter. De osynliga skatternas andel av det totala skattetrycket har nämligen ökat väsentligt under de senaste decennierna och utgör i dag cirka 60 procent.

Kunskapen om skatternas omfattning behöver ökas och i första hand är detta en uppgift som handlar om pedagogik och politiskt ledarskap.

Jag anser att det är en demokratisk rättighet att varje anställd får veta hur mycket han eller hon betalar i skatt. I dag svävar alltför många i villfarelsen att de ”endast” betalar inkomstskatt, men sanningen är att arbetsgivaravgifterna också är en skatt – löneskatt.

En konkret åtgärd är att arbetsgivaravgiften görs synlig på lönebeskeden och för att råda bot på detta har jag till Landstinget Gävleborg lagt en motion som syftar till att löneskatterna visas på Landstinget Gävleborgs lönebesked. Enligt mitt förslag skulle lönebeskeden således inte endast (som i dag) visa inkomstskatten utan även arbetsgivaravgifterna.

Förändringen för den enskilde arbetstagaren är att det skulle bli lättare att skaffa sig en uppfattning om hur mycket av lönen som är skatt. Jag anser att med en tydligare skatteredovisning blir det lättare för den enskilde att bedöma kvaliteten av den samhällsservice han eller hon får för sina skattepengar.

Med en tydligare skatteredovisning blir den enskilde medborgaren – åtminstone den som är anställd av Landstinget Gävleborg – mer upplyst, helt enkelt.

Man kan naturligtvis tvista om skatternas storlek. Men vad som däremot är självklart är att i ett demokratiskt samhälle är det viktigt att medborgarna har korrekt kunskap när de fattar beslut.

Om endast ett fåtal känner till skattens verkliga storlek föreligger det ett demokratiskt underskott. Med mitt förslag ger vi demokratin en skjuts i rätt riktning och det kan väl inte vara annat än positivt?

Birgittha Bjerkén

moderat landstings-fullmäktigeledamot