Det handlar ju inte om riktig journalistik utan mest om löst skvaller om en bortskämd familj som lever på skattebetalarnas bekostnad utan att göra något vettigt.

Visst kan man se det så.

Å andra sidan har vi en vanlig kille från Ockelbo som polar med kronprinsessan och nu ska de gifta sig och hela världen ser på.

Arbetarbladet är den enda tidningen på jordklotet som har en lokalredaktion i Ockelbo.

Att vi inte skulle bevaka uppmarschen inför bröllopet – nej, det är som ni förstår inget alternativ.

Det har inget att göra med huruvida jag är vän av kungahuset eller inte.

Kungabröllopet är en stor pseudohändelse – precis som mel- odifestivalen och fotbolls-VM.

Men livet är inte bara jobb, mat, tak över huvudet, borsta tänderna, diska och åka och handla.

Det behövs en rejäl dos sagor och drömmar som vi kan hata och älska för att vi ska stå ut med en vanligtvis rätt grå vardag.

Det hindrar självklart inte att vi tittar närmare på Daniel och Victoria och ställer frågan: är det vettigt att lägga skattepengar på detta?

Hur mycket pengar handlar det om?

Vad är det som gör att så många är intresserade?

Och är det så många som är intresserade?

Ibland undrar jag.

Det är sällan någon som kommenterar texter som rör bröllopet, Daniel eller kronprinsessan på Arbetarbladets hemsida.

I söndags var jag i Valbo Köpcentrum och frågade dem som stod i kassan i en handfull butiker – ingen av dem läste en rad i tidningarna om det stundande bröllopet.

På Arbetarbladets redaktion tror vi ändå att kassörskorna som jag stötte på i Valbo Köpcentrum inte är representativa.

Vår bedömning är att det är många som följer sagan om Daniel och Victoria med stort intresse. Därför skriver vi så mycket om denna pseudo-händelse.

Och jag är säker på att rätt många republikaner kommer att snegla åtminstone en liten stund på bröllopet i platt-teven lördag 19 juni.

Frans Åke Öberg